Got time?

Är vi så dumma?

2011-04-08T01:03:00.013+02:00

Eftersom jag är utbildad i Grafisk Kommunikation skulle kunna kalla mig AD, (Art director), ett uttryck ofta använt inom reklambranschen. Men jag vill inte.

För det mesta känner jag bara avsky inför den bransch, och den mekanism som framförallt reklam men även övriga media är och utgör.

Dess blotta existens påverkar mig och ger mig helt utan att jag är medveten om det dåligt samvete för allt jag inte kan uppnå och konsumera. Jag blir alltså stressad av att ständigt matas med att jag "behöver" det ena och det andra, för ingen reklam är utformad för att föreslå något av flera alternativ utan har alltid en specifikt produkt, med ett riktat mål, att sälja.

Skulle jag ge mig in i reklambranschen hade det inneburit att jag även tvingats ikläda mig rollen av den som pressar målgrupperna till saker som att bära BH utan att ens ha utvecklat bröst, sminka sig trots att man inte ens har kommit in i tonåren, träna med en viss maskin eller underkasta sig en speciell diet för att se ut som ett ideal skapat av någon annan än mig själv. Visst måste något vara väldigt snett när någon annan skall bestämma hur jag skall vara, se ut och vilka saker jag skall äga.

Nu kanske nån tänker att marknadsföring faktiskt är en av de viktigaste byggstenarna i en marknadsekonomi, och det är den, men jag ställer frågan om det måste handla om att sälja till vilket pris som helst, då "vilket pris som helst" oftast är på bekostnd av konsumenternas och folkets välbefinnande och allmänna trygghet?

Saker och ting förändras, alkohol- och sex-debuten kryper ner i åldrarna, pensionsåldern stiger och allt fler par lever i andra konstellationer än giftermål som ram för sitt förhållande, men förändringar som hela tiden leder till det mer och mer extrema, är det okej?

Reklam och diverse marknadsaföringstrick påverkar oss oavsett om vi har för avsikt att konsumera något. Det tillförs våra liv genom TV, Radio, Tidningar, Reklampelare, Affishering etc. etc. Det påverkar oss sublimt då vi är så fantastiskt komplexa att vi hör vad som sägs även om det känns som att vi inte aktivt tittar på reklamen då vi har vänt blicken från TV:n. Men vi hör budskapen, och det mina vänner är slugt utformat för att vi skall ta det till oss vare sig vi interagerar eller inte.

Tricken är många, och framförallt ypperligt effektiva.

Ett annat exempel som inte är direkt knutet till konsumtion är hur vårt vackra språk förvanskas och slaktas, allt i syfte att försköna och lyfta fram rätt budskap genom rätt associationer och med vilka trick som helst.

Jag är lite språkpolis och det finns de som påstår att det hänger ihop med min ålder, att det är en av mina främsta förmågor osv, jag vet inte vad det är, men något som gör mig rent och skärt förbannad är när någon helt enkelt tycker att jag inte skall bry mig för att det inte är viktigt.

Det ÄR viktigt, det är kanske till och med det viktigaste av allt. Kommunikation är grunden för allt samspel mellan människor och utifrån det perspektivet tycker jag att det är av största vikt att bevara den språkliga förmågan så långt det går.

Fast visst måste det vara svårt att veta om man skall särskriva eller inte när man har någon suddig reklambild eller halvfärdig tidningsartikel i bakhuvudet huvudet där det faktiskt var särskrivet, för då måste det ju vara okej, eller!?

Att även språk förändras förstår jag med, och även om jag kan bli lika redigt upprörd över t.ex. radioreklam som slänger sig med slanguttryck och svengelska så får jag svälja en del av det då jag efter många års kamp med förbryllande resultat kommit till insikt om att språk förmodligen måste förändras, men till en viss gräns.

Media, och däribland det stora reklambruset, gör oss stressade och negativa, det ger oss och våra barn en snedvriden bild av verkligheten och fräter på vår framtid. Man säljer inte bara på oss onödiga prylar till orimliga priser utan även en massa förvridna budskap, allt för att sälja en pryl till, ett extra nummer av någon blaska eller en åsikt.

Nästa års vinnare i Melodifestivalen kommer att vara fel, det vet vi ju redan nu, så varför bry sig om att rösta eller ens titta på den alls, och uppmaningar om att använda en viss mascara för att den skall ge "Lösögon" och "Franseffekt" får mig att undra om vi verkligen anses vara så dumma att vi förväntas köpa allt som tutas i oss? Eller fördummas vi sakta men säkert av "brusets" påverkan?

Kärlek

Retrotisdag

2009-10-06T22:29:00.002+02:00

Sitter framför datorn, (vilket är så vansinnigt ovanligt numera, faktiskt, att det till och med känns berättigat), och lyssnar på gammal Manowar. Utan att bli alltför sentimental delar jag därför en fin text med den som vill. Mycket nöje! :o)

Manowar - Heart of steel

Build a fire a thousand miles away
To light my long way home
I ride a comet
My trail is long to stay
Silence is a heavy stone
I fight the world and take all they can give
There are times my heart hangs low
Born to walk against the wind
Born to hear my name
No matter where I stand Im alone

Stand and fight
Live by your heart
Always one more try
Im not afraid to die
Stand and fight
Say what you feel
Born with a heart of steel

Burn the bridge behind you
Leave no retreat
Theres only one way home
Those who laugh and crowd the path
And cut each others throats
Will fall like melting snow
Theyll watch us rise with fire in our eyes
Theyll bow their heads
Their hearts will hang low
Then well laugh and they will kneel
And know this heart of steel was
Too hard to break
Too hard to hold

Stand and fight
Live by your heart
Always one more try
Im not afraid to die
Stand and fight
Say what you feel
Born with a heart of steel

Kärlek laget runt!

Denna blåa söndag

2009-06-28T19:36:00.003+02:00

Här sitter jag och bara väntar.
Livet ger och livet tar, det enda som rår på livet är nog tid.

Jag var och opererade ut en visdomstand till i lördags så egentligen borde jag kanske lägga upp texten till Metallicas "Pulling teeth", men för att samtidigt få sagt nåt mer blir det följande istället:

Volbeat - A Broken Man And The Dawn

There's a man looking blank to the wall
Older, colder and mumbling
Looking over his shoulder
Until the break of dawn
His eyes will not close

All the days are the same getting down
At the bar and he's mumbling
About the war and lost ones
Until the break of dawn
And where are his loved ones

Oh baby it's oh so cold in this place
Oh maybe it's all so close to the bitter end
Oh maybe it all just burns like a living hell
I'm all alone, and here comes the dawn

Hearing boots walking into the bar
Four men dragging their boxes
People stare and smell trouble
Until the break of dawn, the four men will go

Oh baby it's oh so cold in this place
Oh maybe it's all so close to the bitter end
Oh maybe it all just burns like a living hell
I'm all alone, and here comes the dawn

And the four men starts to open every case
And people wonder
When they pull out their instruments and play

Dear people we are the guitar gangsters
And we are here to join you
And ease the pain you're in
Now listen

Hearing boots walking into the bar
Four men dragging their boxes
People smile and they're roaring
Until the break of dawn, a new day is born

Oh baby it's oh so cold in this place
Oh maybe it's all so close to the bitter end
Oh maybe it all just burns like a living hell
I'm all alone, and here comes the dawn

Dear people we are the guitar gangsters
And we are here to join you
And ease the pain you're in
Now listen

Dear ladies and gentlemen
We thank you for your kindness
We're on the road again, forever

De som känner mig vet vilka band som alltid följer mig, Metallica är ett av dem, och nu har jag faktiskt ett till som även det troligtvis kommer följa mig till graven. Volbeat!
De är helt fantastiskt bra, och av deras tre plattor har jag inte hittat en enda låt som är mindre bra. Det är svängigt, ösigt och faktiskt ganska djupt, vilket ju passar mig som handen i handsken.

För de som inte lyssnat på dem än, gör det!

Har jag tur kanske jag får en Volbeat-tröja av någon vänlig själ i födelsedagspresent?

Jag har massor som snurrar i skallen på mig, men jag har värk och det blöder fortfarande så fort jag blinkar så jag fortsätter jobba igenom tankarna i tysthet, (och jag lyssnar av det skälet faktiskt inte på Volbeat just nu utan på en skön Jazz-samling).

Kärlek

Grå dynamik

2009-06-13T17:11:00.004+02:00

Emellanåt hittar jag, trots kaoset som är mitt liv, små stunder, korta ögonblick, spontana passager till en annan sida. En sida där lugnet härskar och ljuset ger liv och skärpa åt molnen. En sida med kontraster i grått och blått, som för varje andetag fyller mig med kraft och inspiration.

Jag är och jag blir en molnskådare.

Nåt annat jag kommit till insikt om är att jag gillar när det blåser. Som nyss, när jag ligger i soffan på uteplatsen och njuter av värmen trots vinden som sliter i buskarna, flaggan och mina kläder. Det finns en kraft i vinden som jag faktiskt uppskattar, vare sig det är under stillsamma former som idag, under en tupplur i solen, blundandes under tystnad i skogen, eller vid havet en rytande stormig höstdag.

Min vän John sa till mig en gång att "vinden blåser hårdast på de träd som modigt vågar växa högre än alla andra". Och kanske är det så att jag idag vågar växa mig lite högre och därför finner denna njutning, i symbios, med vinden.

Naturen är förunderlig.

Kärlek!

Tiden är kommen

2009-04-08T18:08:00.003+02:00

Jag har värkt lite på det, men nu är det hög tid, (kanske till och med lite sent).

Klicka här!

Kärlek

Till H

2009-03-22T00:00:00.006+01:00

Vid en moders dödsbädd

Dör den du älskar, dör du själv.
Du känner livet stanna i sitt lopp
i hennes, i din egen kropp -
som vattnet stannar i en sinad älv.

Vid dödens bädd,
vid detta sista möte,
är det som gravens brädd
er båda inneslöte:
förtorkat, utbränt allt,
som gav en gång
ditt eget liv gestalt.

Och när du ser
allt det förfärliga som sker
med ansiktet, där själen levde,
då är det redan som du hävde
med nöd ditt eget bröst.
Kvävd liksom hennes är din röst,
en ishand vid ditt hjärta rör,
och huden stramar över pannan.
Ja, det är du som dör -
och dock en annan.

Men sedan - i den bittra stund,
då hennes mun har slutat rycka,
och hon fått somna i en blund,
så stilla att den liknar lycka -
den stumma smärta som du spart
år efter år och aldrig kunnat visa,
nu lossnar äntligen och ger dig lisa.

Ditt ansikte blir mjukt och bart,
din hårdhet, som du ej förstod,
sköljs bort av denna livets flod
som sluter sig omkring den döda.

Låt dina tårar flöda,
ty i din gråt
förenas ni,
som en gång skildes åt.

-Erik Blomberg

***Ge en gåva till cancerfonden***

Kärlek

Körsbärsblom

2009-02-21T07:51:00.002+01:00

Jag stryker på
ger saker en annan

färg

Såsom snön
ger landskapet en annan

form

Som vinden
bryter havets

lugn

Som musik

accentuerar
lyfter fram
förstärker

känslorna

Målar en bild

tar
ger
delar

känslorna

Blått
Rött
Grått

Grönt
Brunt
Gult

Vitt

Transparens

Bergens tysta stillhet
skogens förnöjsamma viskningar
bäckens porlande vrål

känslorna

Syn känsel hörsel smak lukt

cancer

födelse

liv

Död

Ang. Gömda, Asyl och bloggosfären.

2009-01-18T11:22:00.005+01:00

Jag har hört och fått till mig information genom mediabruset, bloggosfären och nu av Liza Marklund själv i en intervju jag anser vara trovärdig, det räcker för mig. Jag påstår inte att jag har grävt i alla hörn och vänt på varje sten utan jag har tagit till mig det som har kommit till mig och jag anser mig ha hört de två sidor som finns av detta mynt. Nu kan jag skapa mig en egen uppfattning och har inget behov av att vidare urvattna något eller uppnå något specifikt mål. Jag har ingen hemlig agenda, något behov av att bildligt talat hänga någon för något fel eller eventuell oförätt och framförallt har jag, återigen, inget behov av att älta saken mer. Det räcker så här. Jag har vad jag behöver för att skapa mig min egen uppfattning och därigenom stärka/styrka min åsikt, en åsikt som inte räknas i några större sammanhang och som framförallt inte gör någon nytta eller fyller någon funktion genom att fortsätta höras tills den blandas med sitt eget eko och av evolutionära orsaker dör ut.

Jag tycker det är horribelt, utan att lägga några som helst värderingar i sakfrågan. Det är för mig lika fantastiskt som fruktansvärt att media, (läs: profitörer), har och får ha sådan makt över våra liv som de har. Jag tror att det är mycket lite av det som egentligen är viktigt som över huvud taget någon gång alls lyfts fram och ges det ljus det förtjänar. Men, jag förstår och accepterar att det är så här det ser ut i det moderna samhället och kanske är det så att jag bara är en bakåtsträvande träbock som borde vara tyst, men jag tycker det är tråkigt och slipper det gärna.

Å andra sidan så sitter jag här och lägger energi på att skriva om det, utnyttjar yttrandefriheten och det moderna samhällets teknik för att göra min röst hörd och för att föra fram min åsikt. Häri ligger även kärnan. Det jag egentligen vill ha fram är just det faktum att det mesta i ovan nämnda exempel, (Antonsson vs. Marklund), blivit så oförtjänt stort på grund av såna som mig, och den makt jag kanske alldeles för lätt kan använda mig av.
Nej, det där blev fel, jämför inte mig med den kategori jag här talar om, för sån vill jag aldrig bli.

Jag kan i många avseenden hålla med dem som hyllar "bloggosfären" som en fjärde stadsmakt och jag kan definitivt inte annat än att hålla med om det faktum att internet och därigenom även bloggosfären är det mest demokratiska som har hänt i modern tid. Att det däremot i "bloggosfären" finns fler baksidor än ett mynts enda det måste jag å det bestämdaste hävda. Det man inte skall glömma när man rör sig i cyberrymdens verklighet på internet är att det mesta är vinklat. Nej inte i den bemärkelse vi oftast avser när vi säger att något är vinklat utan på ett mer raffinerat, omedvetet och många gånger faktiskt oskyldigt sätt.

I tidernas begynnelse, när internet fortfarande var nytt och fortfarande hade konstant växtvärk, redan då häpnades jag över att så många människor tog så mycket på så himla stort allvar. En synad sanning visade sig oftast bara innehålla ett uns av just den varan, och en så vacker och felfri person visade sig nästan uteslutande vara blott en människa. För det är nog det vi oftast glömmer, att bakom en image finns en person och bakom en person finns en enkel människa. Jag tror att de flesta av oss har upplevt det själva, och blivit besviken över att den bild vi hade av en person, situation eller sanning egentligen var så gott som helt fel. Konstigt är det dock inte, för det är ju faktiskt så att det mesta av den bild vi hade ju baserades på våra egna önskningar, (jag använder önskningar som ett samlat begrepp för de mekanismer som styr oss som människor). Därför är det heller inte konstigt att vi i tryggheten och ljuset från vår skärm, (läs: bakom fasaden), förskönar och svärtar ner, utelämnar och fyller på. För det mesta ganska oskyldigt och så gott som omedvetet, för när det väl kommer till kritan så tror i alla fall jag att det i grunden är behovet av att vara och må bra, (inte nödvändigtvis mer eller bättre än någon annan), som styr det mesta av våra handlingar. Oskyldigt och omedvetet tycker jag känns helt okej att använda i de mindre sammanhangen, presentationer av sig själv på något forum här eller där eller de egna prestationerna i t.ex. fotbollslaget, fiskarfänget eller vad det månne vara. Att däremot använda samma termer i sammanhang som detta, debatten kring Antonsson vs. Marklund, det ger mig rysningar.

Det är säkert många av de som kommer till tals som inte är särskilt anonyma och det är säkert som har fullgod rätt att ta till orda, men det som lyser igenom för mig är det här myntets samlade baksidor.
Människor som hörs och får fokus i fel sammanhang, människor som kanske egentligen borde göra en reklamtion av något slag och istället rikta sin energi åt just det hållet, det rätta hållet.
Människor med agendor som egentligen ligger långt utanför just denna debattens vara och icke vara.
Människor som har styrande behov, medvetna elelr omedvetna, som efterlevs i helt fel forum.

Det, tycker jag är skrämmande.

Vad jag har för uppfattning och åsikt i debatten om sanningshalten i Marklunds Gömda och Asyl, (och allt annat den kommit att handla om), lämnar jag därhän av det enkla skäl att jag inte tycker mig äga rätten att påverka utan att vara grundligt insatt i frågan. Jag anser dock att många fler borde göra som mig då vi troligen skulle få ett mer sakligt informationsflöde än det sensationssökande och pajkastande som det idag blir. Det tar liksom udden av det viktiga, i verkligheten.

Kärlek

Fortsättningen följer...

2008-12-30T23:24:00.006+01:00

...på en teater nära dig...

Skämt åsido så är detta egentligen en sorts förlängd fortsättning på det föregående inlägget. Såhär cirka tre och en halv månad senare.

Hursomhaver så kom jag hem från jobbet i eftermiddags och till min stora förtjusning hade det i min elektroniska brevlåda dumpit ner, (dimpa, damp dumpit va?), ett mail varslandes om att där fanns en kommentar till ett blogginlägg att läsa. Den stora förtjusningen kom av att jag sällan får kommentarer på det jag skriver, ehuru jag dock måste framhålla att när jag väl får det så är det som denna gång välkommet, intressant och glädjande. En sorts bekräftelse på att mitt cyberjag trots allt finns där och ibland når ut så långt som till att beröra.

För den som vill läsa kommentaren i det föregående inlägget och mitt svar på den tar vi nu en kort paus.

Precis som jag svarade John så skall jag självklart länka till andra källor än enbart de som är klart för AA och liknande former av sammanslutningar. Anledningen till att jag inte gjorde det i det förra inlägget är att jag absolut inte vill skrämma bort någon från den eventuella hjälp de eventuellt först kan få från just de som är för i sammanhanget. Byxor och hängslen var det ja, men jag säger eventuellt utan förbehåll då jag omöjligen kan garantera någon annan något utan enbart tillstyrka att jag själv har haft stor nytta av AA, NA och de behandlingar jag har gått. Och jag anser fortfarande att det är en bra ända att börja i om det känns rätt för den som vill ta sig ur sin misär.
Redan här kan väl vem som helst förstå att jag inte riktigt kan sälja hela konceptet, och det är precis så det är.
De erfarenheter jag har skaffat mig har lett mig dit jag är idag, och idag trivs jag ganska gott med mig själv och det liv jag lever, ett liv jag lever på MITT sätt och efter vad JAG anser tillräckligt sunt för mig. Vad som är sunt och inte avgör jag själv, en del gånger mot bakgrund av erfarenheter och slutsatser jag dragit från tid i ovanstående rörelser och institutioner, men först och främst mot bakgrund av åsikter och övertygelser som är MINA, här, och nu.

Jag har varit nykter i snart fem och ett halvt år, och med ett sabbatsår från AA-möten som närmar sig sitt slut var kommentaren i det tidigare inlägget varmt välkommet då det faktiskt påminde lite om viktiga saker som jag anser är viktiga att fundera på ibland, iaf för mig. Jag arbetar, har sambo och barn och ja, jag lever livet kort uttryckt och det fungerar trots att jag inte har varit på något möte sen i mars 2008. Har livet varit rosenrött och med guldskimrande kanter hela vägen sen dess, nej, men är det någonsin konstant bra?
Jag klev av berg-o-dal-banan när jag blev nykter, men har sedan dess alltjämt hävdat att livet för alltid kommer att gå upp och ned. Det jag idag kan göra och fokusera på även i framtiden är att frekvensen inte skall variera alltför mycket då jag tror mig kommit till insikt om att jag inte fixar "för mycket på en gång" eller vad jag skulle kunna kalla det. Jag behöver olika former av andlighet, ja, men någon gudstro har jag fortfarande inte och för sakens skull borde jag väl kanske framhålla att AA aldrig gav mig någon heller. Jag har en egen uppfattning om "varifrån" jag kan få kraft, och så länge jag bibehåller en viss balans i tillvaron får jag kraft mer eller mindre per automatik.

Som jag nämnt tidigare anser jag inte mina år av möten och behandlande helt förspillda utan jag väljer istället att behålla lärdomarna jag fått på vägen. Jag vet mer om mig själv och hur jag behöver fungera för att, ja, fungera. Även om mina svagheter kan jag mer, och därigenom eventuella hinder eller fällor som kan dyka upp för mig. Jag har lärt mig väldigt mycket men som också det nämnts tidigare så tror jag inte att jag hade haft det så bra som jag har det idag om jag inte hade, iaf för en tid, hittat till AA, (och slutat dricka helt ej att förglömma).

Vad jag skall göra med resten av mitt liv, efter sabbatsårets slut eller imorgon vid midnatt, det får vi se då, för just nu skall jag ta mig en kopp thé och lyssna på lite skön jazz och njuta av nuet.

Som utlovats kommer en hoper länkar till några ur gänget på den andra läktaren. En hel del var kända för mig, men genom Johns sida och lite vidareklickande dök där faktiskt upp ett par till så tack till John för det. Och både Johns sida och de andras innehåller en massa länkar som jag tar mig friheten att hänvisa till av ren lathet.

Båda lägren har en massa matnyttig information, väl värd att beakta men jag vidhåller dock att om jag i min begynnande nykterhet istället för AA tagit del av sidor som de nedan är jag inte säker på att jag alls hade suttit här idag.

Läs vidare den som vill, men gör det med ett öppet sinne.

Kärlek!

http://tolvstegsrorelsen.blogspot.com/ Johns sida

http://www.sektellerbotemedel.se/ Titeln säger väl det mesta, men här finns en massa bra länkar också

http://www1.tripnet.se/~flm/index.htm En tvivlare från förra seklet, även här finns en massa bra länkar

http://www.aa-kritik.info/ "En kritisk sida om Anonyma Alkoholister och tolvstegsrörelsen"

Alkoholism ÄR EN SJUKDOM!

2008-09-15T16:46:00.005+02:00

I början av min nykterhet ställdes jag inför många tvetydiga frågeställningar som gjorde arbetet med att avhålla mig alkohol långt mycket svårare än nödvändigt. En av dessa frågeställningar var just "sjukdomsbegreppet" som det så ofta talas om i olika sammanslutningar med fokus på avhållsamhet från alkohol och droger.
Många är de som deklarerar att WHO minsann redan på 1960-talet klassade alkoholism som sjukdom, få är de som hänvisar till en konkret källa. Jag förstår nu att det kanske inte finns någon källa där det i en enda mening står att alkoholism är en sjukdom, men utan att vara något medicinterminologiskt geni förstår även jag det jag läser.

Det är inte ovanligt att funderingar kring huruvuda jag är sjuk eller inte upptar mycket tid och energi i början av nykterheten, och precis som sjukdomen så finns alltid kluvenheten i åsikter kring sjukdomens vara eller icke vara med livet ut om än så bara i periferin. (Detta gäller tydligen de flesta sjukdomar av psykologisk art eller närhet till detsamma.)
För egen del har jag sedan ett antal år tillbaka slutit mig till att jag har en kronisk sjukdom och det lever jag med. Frågan kommer dock upp emellanåt, och då jag härförleden stötte på åsikten att Alkoholism inte skulle vara en sjukdom tänkte jag att det väl inte borde vara så nedrans svårt att hitta något konkret som ger ett tydligt svar så jag började leta på WHO´s hemsidor. Och jag letade och letade och letade. Massvis med information om och
ikring ämnet hittade jag och även om det för min del räckte med att läsa om "Sjukdom" och sedan "Alkoholism" på Wikipedia så letade jag vidare. Nu hör till saken att jag är värdelös på research då mitt huvud för längesen glömt vad frågan var när fingrarna väl hittat till ett sökfält så jag vände mig till några av dem som hävdar att Alkoholism är klassat som sjukdom av WHO nån gång på 60-talet. Och hör och häpna, jag fick svar, CAN var först så tack för det. Inte världens tydligaste svar kanske, men det som följer är tydligt nog i min mening då jag efter idogt läsande, läsande och åter läsande kommit till insikt om att sådana här saker inte är något man bara kan förklara i en enda mening.

På http://www.who.int/classifications/apps/icd/icd10online/ hittar man klassningen som alltså benämns ICD-10, som även används i vårt avlånga land.

Läser man F10 fram till punkt 2, "Dependance Syndrome" så står där tydligt i slutet att man i texten avser bl.a. klassningen Cronic Alcoholism. Det hela är en utförlig beskrivning om alla fasetteringar som ligger i sjukdomens begrepp och som så många andra inomkroppsliga sjukdomar kommer den sällan ensam, dock inte helt utan
fysiska symptom.

Sjukdomsklassen heter alltså IDC-10, det räcker för mig.

Jag hoppas att detta kan nå ut till så många som möjligt, inte bara medsystrar och bröder utan som ringar på vattnet i vårt samhälle. Ett samhälle som jag tror mår några procent bättre rent allmänt om den här frågan slipper nötas mer än nödvändigt. Alkoholism ÄR EN SJUKDOM!

Till den som nu undrar hur man vet om man har sjukdomen eller bara vill fördjupa sina kunskaper kring ämnet presenterar jag ett knippe länkar här nedan, men jag kommer säkert missa några som någon tycker borde vara med så håll tillgodo.

WHO, (World Health Organisation)
CAN, (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning)
Valet, (Privat Behandlingsenhet)
Stress och alkohol.se, (Samlingssida för olika organ)
Drogportalen, (Samarbete mellan flertalet organisationer och myndigheter)
Anonyma Alkoholister Into Action, (AA-grupp i Borås)
Anonyma Alkoholister, (Anonyma Alkoholister Sverige)

DISCLAIMER: Som jag ödmjukt påpekade ovan finns det en uppsjö av bra sidor att länka till men de här får räcka för det här inlägget. Jag är absolut ingen expert på ämnet Alkoholism, jag presenterar bara de fakta jag har kunnat finna och resonerar utifrån mina egna erfarenheter som Nykter Alkoholist.

P.S. Alla kommuner har en missbruksenhet dit den som har en fråga av något slag rörande alkohol och/eller droger är varmt välkommen. D.S.

Kärlek

Min cykel är alltjämt trasig

2008-09-02T05:31:00.004+02:00

Nu kanske en del läsare blir förvirrade, men stilla sig bara lite så kommer jag till cykeln så småningom.

Kollaget ovan illustrerar en liten strapats jag företog mig så sent som igår kväll. Nu kanske en del av er tror att jag cyklade till destinationen ovan, gör ni det tror ni fel.

Äsch, det blev jobbigt att författa något vettigt och någorlunda läsvärt när fokus hela tiden skall ligga på den där cykeln så vi tar det med en gång. Ömkansfiskeri:

Jag äger de facto ingen cykel, (och skulle förmodligen inte trampa många tag på den även om jag gjord det). Likaså äger jag inte någon menstrationscykel. Men, om det är kvinnan i mig, månen eller något utomjordiskt skall jag låta bli att sia om, jag kan bara kallt konstatera att min cykel är trasig. Klockan är just nu 05:47 och jag är hur pigg som helst. Jag har suttit och pillat i Photoshop nån timme eller så och innan dess försökt använda Bluetooth och min mobiltelefon till något vettigt, (mer eller mindre resultatlöst naturligtvis). Johodå, jag försökte sova mellan 02:00 och 04:00 nånting, men att ligga och rulla som en säl mellan obekväma lakan gör bara saken värre så jag steg upp. Till och med jag förstår att detta inte är normalt, och även om jag måste säga att jag alltför ofta trivs väldigt gott under dygnets mindre timmar så slår det inte känslan av att vara så trött och nöjd att jag faktiskt tycker det är skönt att krypa till kojs innan midnatt. Framförallt så slår det inte känslan mitt på dan av hur mycket som blivit gjort bara för att kort därpå konstatera att dagen är långt ifrån slut. Jo, konstigt nog så känns det ändå som att dagen liksom på något outgrundligt sätt är slut när det blir mörkt och det slocknar i fönstren runtomkring även om jag är pigg som en lärka och har hur mycket som helst att stå i åtskilliga timmar framöver.

Jag har slarvat med sömnen sen innan tonåren, och det har nog föga hjälpt att jag arbetat skift och därpå krökat, även det i nån sorts skiftgång, fast en mycket mera oregelbunden sådan. Dessa faktorer vet jag spelar roll i det hela, och jag tror att insikten som kommit till mig nu är att jag kanske skall försöka hitta någon medicinsk hjälp till lösning. Jag har ställts inför det innan och med lite mer än fem nyktra år bakom mig har jag slagit allt vad modern meducinvetenskap heter ifrån mig, tills nu. Kanske är det dags för något annat nu, för jag klarar inte detta själv?!

För den med insikt i beroendesjukdomar och deras vara och icke vara finns här massor att plocka på, i och ur i ovanstående och jag bryr mig faktiskt inte. För mig slår en enda insikt omkull samtliga argument: "Jag klarar det inte själv."

Naturligtvis hade jag inte suttit här och skrivit en så här lång text om denna banala trivialitet om det inte var för att ett visst motstånd, och/eller kluvenhet, fortfarande finns inför insikten, men jag vill att den skall komma snart, och lägga sig bekvämt till rätta, för jag ÄR trött, trött på så många sätt. Men jag kan inte sova...

Med "min cykel" avser jag egentligen min dygnsrytm. Cykel genererade dock fler uppslag till hejdundrans förvillande utlägg om än det ena och än det andra utan att egentligen avslöja vari hela nyttan med inlägget låg. Den som vill kan ju fundera på varför jag skulle vilja anstränga mig för att inte säga det jag egentligen ville ha sagt...

"Det kan du fundera på!"
-Roger till Roy ur Macken

Snusen rinner och teét börjar kallna så nu får jag försöka runda av lite här. Och bums var jag ute och cyklade igen.

- konstpaus -

Var det ingen som förstod det väl fördolda associationsskämtet så är det bara att beklaga!

Kollaget överst, (vid det här laget får ni väl scrolla tre kilometer för att se det), är ett knippe bilder jag tog med min mobil igår och sen efterbehandlat till någorlunda användbart skick. Ja, även kameran i min mobil suger. Jag införskaffade faktiskt en riktigt bra kamera härförleden, och till ett riktigt rövarpris dessutom, men den gav jag bort! Skämt åsido, sambon behövde en ordentlig kamera minst lika mycket som jag så det blev en uppskattad födelsedagspresent.

Kollaget var det ja... Ni ser vad sömnbrist gör med mig.

Fram på eftermiddagen ville jag ut och bort så jag åkte ner till havet. Vart jag åkte kan jag tyvärr inte avslöja då jag under utflykten olovligt tillskansade mig ett rejält knippe äpplen.
Hursomhaver så tog jag min första GeoCache, (se här för info om GeoCaching), hittade ett alldeles tokmysigt litet ställe under en korkek, (nej, det var faktiskt ett äppleträd som nästan går att utröna om man granskar bilderna med lupp), och planterade mig där en stund för lite andlig spis och täljande. Ett antal koppar te senare var dock lövverket så blött att det inte längre höll regnet ute och jag packade mig hemåt igen.
Nöjd var jag dock för sinnesron infann sig och jag fick ihop ämnen till tre halsband utan större mesyrer, (bortsett från att jag stack mig lite lätt i låret är det inte illa för en som gått med bandagerade fingrar flertalet gånger under året). Väl hemma blev äpplena till chutney.

Punkt

Kärlek

Utmanande

2008-06-27T22:03:00.005+02:00

Så här åtta månader senare tyckte jag det var på tiden att det hände nåt här så Pipperonis utmaning antas och presenteras härmed:

Fem saker på min "to-do-lista" för morgondagen:

1. Snickra lite
2. Göra rockad i nätverket och byta ut en av datorerna
3. Ringa mormor, mamma och mina systrar
4. Om vädret tillåter, klippa gräsplätten och dra till skogs
5. Laga Laxburgare, (fet fisk tre gånger i veckan ni vet)

Fem dåliga egenskaper:

1. Dålig på att avsluta saker, (får hela tiden nya, och bättre, idéer)
2. Ödmjuk och välmenande, avskyr att behöva såra någon annan
3. Alldeles för rädd och osäker alldeles för ofta
4. Överanalyserar gärna och ofta
5. Är en introvert extrovert, eller vice versa

Fem platser där jag bott:

1. Onsala
2. Kungsbacka
3. Anneberg
4. Fjärås
5. Västra Frölunda, (med omnejd)

Fem jobb som jag haft:

1. Brevbärare
2. Säljare
3. Försäljningschef
4. Skärmaskinist
5. Äventyrsguide

Skickar vidare till den som känner sig manad och önskar eder alla en trevlig och kärleksfull helg.

Kärlek!

Yours truly, 2095

2007-10-28T22:12:00.000+01:00

Det har blivit en hel del musiklyssnande den senaste tiden. Kanske är det hösten med sina skiftningar, löften och grå skyar som föranlett det, kanske nåt annat...

Jag har frossat i gammalt som nytt, och hittat guldkorn både här och där.

Till de gamla favoriterna som snurrat mycket hör väl mestadels Nightwish tidigare album, men jag har funnit nytt som låter riktigt bra till och med när jag gjort djupdykningar i Warlock´s diskografi. Nja, kanske inte riktigt sant för nämnas bör att det är sångerskan Doro Pesch som fört Warlocks musik vidare i tiden, för att senare ha vidareutvecklat soundet till sitt alldeles egna. Plattor att rekomendera är bl.a. Doro´s "Warrior Soul" från 2006, men även Nightwish´s nya, "Dark passion play" har sina ljusglimtar, (detta trots att den speciella magi som Tarja Turunens operaskolade stämma skänkte deras tidigare material ersatts av en före detta dansbandssångerskas bra men mestadels bara höga röstregister).

Tarja har f.ö. en soloskiva på gång, men jag har bara hört ett spår från den och väntar med vidare utlåtanden då jag fortfarande väntar på något som kan ruska om såsom Nightwish´s "Walking in the air", "Sleeping sun" och "Deep silent complete" fortfarande gör.

Helloweens senaste bryr jag mig inte om att ösa guld över. Alla vet ju att de är bäst, efter Metallica!

-
-
-

Av deras senaste plattor överraskade varken Winnerbäck eller Jöback, även om den senare var ganska mysig, sådär som bara Peter Jöback kan vara.
Sahara Hotnights däremot, jodå, DAMN!
Jag har inte varit något större fan innan utan mest tyckt att det varit skrikit och brötigt, (nu kommer jag få smäll av min flickvän), á la tjejband rent generellt.
Men, nu har jag lyssnat igenom deras senaste platta ett flertal gånger och kan ärligt säga att jag gillar det mesta. "What if leaving is a loving thing" heter den, och den är, (förutom ett par låtar som är mer eller mindre helt instrumentala med sång), skönt poppig men med mycket av det där myspysigt tänkvärda och igenkännande nära i texterna som endast Sophie Zelmani lyckats förmedla innan. I alla fall till mig...
Fast, det kanske inte är så konstigt. Efter att ha gjort lite efterforskningar vet jag nu nämligen att det som skiljer denna platta ifrån deras tidigare är att det är Maria Anderssons texter och sång skivan baserats på, och hon själv och Josephine Forsman har byggt musiken riktigt snyggt kring det hela.

Lite lustigt i sammanhanget är att jag på Sahara Hotnights hemsida även kunde konstatera att ett av mina såna där gamla goa band som liksom alltid hänger med funnits där som inspirationskälla till plattan. Bandet jag pratar om är Electric Light Orchestra, och plattan som nämndes är "Time" från 1981. Ännu lustigare, tyckte jag, var det att just Time var den platta jag hela tiden fastnade för efter att ha plockat fram, (och ihop), deras diskografi. Varför det blev just "Time" vet jag inte riktigt, men det kan vara så att den är lika aktuell nu som då, eller kanske till och med än mer aktuell. Lyssna bara på tredje spåret, "Yours truly, 2095". Långt innan hem-PC och personalköp sjöng Jeff Lynne om hur trassligt det kan vara att bli kär i en elektronisk illusion, och är inte det aktuellt i våra dagar så säg!

Som sagt, Sahara hotnights senaste platta tycker jag gott att man kan gå och köpa, (om man inte redan har den förståss).

Mycket musik har det varit, men mycket mer än såhär är det inte som sitter sådär riktigt fast i gomseglet just ikväll.

Jo! Har man inte sett Black Snake Moan ännu kan man ju alltid fuska och tjacka soundtracket, för det är nästan lika starkt som filmen, men bara nästan.

P.S. Notera att jag har varit duktig och länkat till alla artister och filmen. Jag tar tacksamt emot kritik angående just länkandet till källor till höger och vänster då jag tycker det känns som en aningens overkill då det här endast borde vara tillgängligt på världens största informationskälla, som är fri för vem som helst att använda, och söka på. D.S.

Kärlek & Respekt!

Fjorton bilder

2007-09-06T22:39:00.000+02:00

Det känns som att sommaren går mot sitt slut nu, så det är väl dags för en uppdatering.

Sommaren har varit bra. Det har varit bad, grillkvällar, fiske och diverse utflykter med mera.
Just nu har jag fullt fokus, (så gott som iaf), på jobbsökandet men jag hoppas en liten bildkavalkad kan förmedla det jag själv inte riktigt orkar sväva ut ikring just nu.

Midsommar, lugnt och skönt på tu man hand.

Och naturligtvis jordgubbar med grädde. (Vad jag ser tjock ut!?)

En av alla mysiga dagar och aftnar vid havet.

Här en lite mulen dag i Hanhals.

Som sagt, det regnade en del av sommaren som gått...

Inom loppet av två månader fylldes det 80 år, (fördelat på tre tillfällen).

Damen på bilden är min ena syster.

Ryggsäcken har packats med fika många goa kvällar denna sommar.

Här hamnade vi i vackra Tjolöholmsbukten...

... där solnedgången färgade horisonten, öh, brandgul?

Allena befann jag mig en kväll ute på smarholmen...

...där kameran nästan drattade ner i en pöl och fisken verkade ha emigrerat, men fint var det.

Wheels & Wings i Varberg...

... där H åt sin miljonte, och absolut inte sista glass.

Den förtrollande vackra Öresjön, i pittoreska Sjödal, (Marks kommun).

Kossor har vi, (läs: H), hälsat på så ofta vi kommit åt under våra upptäcksfärder.

En mysig dag med utflykt till Hyssna kvarn. Enormt mysigt.

Tilläggas skall, att det har regnat lika mycket här som i övriga landet, så det har allt plöjts igenom en och annan film, där jag kan nämna godbitar som "Black Snake Moan", "The number 23" och "1408". (Trots mitt dåliga minne händer det sällan att jag ser en film två gånger...)

Men, vi har haft ledigt en hel del och har därför kunnat passa på när vädret har bjudit nöjen utomhus.

Kärlek & Respekt, i det annalkande höstmörkret!

Svensk film är bäst

2007-06-15T20:20:00.000+02:00

Ja det tycker jag faktiskt, svensk film är bäst. Det är aldrig för långt till verkligheten, det berör och identifikationen finns alltid med.
I förrgår såg vi "Underbara älskade", och trots historiens tragiska grund så var det en otroligt vacker och givande film.Det brukar alltid vara bra foto i de flesta svenska filmer, men i denna var det till och med bättre än i den senaste Wallander-serien.
Bilderna är lite mörka, men det beror på spelaren som inte kommer överens med min dator, men då en DVD-spelare inte kan ta snapshots, (iaf inte min), så får det vara. Döm själva, jag tycker det är vackert! :o)

Kärlek!

Gillar läget!

2007-06-13T21:06:00.001+02:00

Just nu regnar det iofs och himlen är blågrå, men vi har haft nästan en vecka med riktigt varmt och skönt väder, och det gillar jag! :o)

Vi har legat på stranden, badat en massa och njutit i fulla drag.

Här följer en hoper bilder från i lördags då vi åkte ner till Lygnerns södra pärla. Ett par hundra meter från vägen ner i den sagolika bokskogen ligger nämligen en liten vik som inte bara har fördelen att den inte är överbefolkad utan även att det är just en vik och därmed tillräckligt grunt för att det skall vara lite varmare just där än i den för övrigt svinkalla, (60 meter djupa), sjön.

Bilderna är tagna med den gamla skruttkameran och är helt oredigerade så håll tillgodo, (och låt fantasin lägga till det som eventuellt fattas).

Kärlek & Solsken åt alla!

Livet är lätt

2007-06-08T21:26:00.000+02:00

Uttrycket "Livet är lätt..." kommer från en gammal skojare som jag en gång hade som chef. Det lyder egentligen "Solen skiner, flickorna ler. Livet är lätt!" och kom till när två unga och framgångsrika säljare nån gång i början av åttiotalet slog sig ner i solen på franska rivieran för att fira med en flaska Beaujolais Noveau och ett par flickor råkade gå förbi och le mot dessa präktiga ungtuppar. En anekdot och skröna alltså, och dessutom en som innefattar två saker som jag inte befattar mig med längre.
Men idag känns den dock aktuell, för solen skiner, det firas studenter på vår lilla gata och livet känns lätt.

Jag har avnjutit en bit god paj med en fräsch sallad, (och ett glas utsökt blodapelsinjuice), och efter det suttit kvar ute, smuttat på en kopp thé och följt solen på sin väg ner mot horisonten. Allting grönskar, luften är klar och kontrasterna skarpa. Grannen snett ovanför har ackompanjenerat med lågmäld blues, Katie Melua och Norah Jones, och nu väntar en halvtimmes dokumentär om Sigmund Freud.

Som sagt, livet är lätt! :o)

Kärlek till er alla

Ett livstecken

2007-05-28T00:12:00.000+02:00

Jag lever! Men nån ordentlig digitalkamera har jag inte fått skaffat mig ännu så ni får hålla till godo med en hoper bilder tagna med den gamla. Ett litet axplock av all skönhet som fanns att beskådas på Tjolöholm Classic Motor Show som gick av staplen för ett par veckor sedan.

Kärlek!

Konstiga små egenheter

2007-03-16T19:13:00.000+01:00

Jag blev utmanad av Pipperoni tidigare i veckan. Jag brukar inte köra list-race´t och anta utmaningar, men denna gång tänkte jag att ett försök var det väl värt när jag ändå inte uppdaterat bloggen värst vidare frekvent på senare tid.
Utmaningen bestod i att räkna upp sex konstiga små egenheter hos mig själv och att vidare utmana sex personer att göra samma sak. Och jag har funderat, funderat och funderat, men uppenbarligen är jag snudd på "perfekt" för jag kan bara komma på en enda liten konstig egenhet hos mig själv. Bedöm själva hur "egendomlig" denna egenhet är eller inte är, men det är den enda jag kan komma på, som sagt.

Egenhet 1/1:

När jag står och diskar, pratar i telefon eller i andra situationer då jag står still och gör något så brukar jag vila ena foten på det andra benets knä, likt nån sorts halvsovande fågel.
Någon tyckte att det mycket väl kan liknas vid nån sorts yogaställning och att jag mycket väl kunde poängtera att det är just det för de som tycker det ser roligt ut och skrattar åt mig när jag gör det. Och för trovärdighetens skull kunde jag ju lika gärna lägga till att jag gör andningsövningar samtidigt! :-P

Egendomligt eller inte, men det ser tydligen skojigt ut.

Prova själv nån gång, det är förvånansvärt bekvämt!

Jag hoppas härmed att jag bidragit med nåt, i nån form om än inte fullständigt. Och några utmaningar utsätter jag inte andra för då det här visade sig långt mycket svårare än jag först trodde.

Så, håll tillgodo! :o)

Kärlek

Spiritus contra spiritum

2007-02-06T02:12:00.000+01:00

För de som läst lite mer här på bloggen, eller som kanske rent av känner mig irl så är det ingen nyhet att jag är nykter alkoholist. Jag talar inte sällan om det egentligen, men för det mesta blir det här i bloggen i indirekta ordalag för att den inte helt skall upptas av ämnen med detta fakta som enda grund. Nu har jag dock stött på en sak som jag lika gärna kan använda som anledning till att säga det rent ut.

Så här är det.
Inom den gemenskap jag frivilligt är medlem i sen ett antal år tillbaka så ingår gudsbegrepp och religiösa funderingar, och inte sällan stöts och blöts detta ämne oss medlemmar emellan. Det är ett ämne som kan skapa vilda debatter, men då gemenskapens ryggrad är ett handlingsprogram av andlig art så är det ofrånkomligt. Och tilläggas skall att de som stannar kvar i programmet och tillfrisknar, i alla de fall som jag känner till, kommer tillrätta med sina tankar och åsikter om gud, religion och tro nånstans utefter vägen.

Hursomhaver så har det återigen, i mitt liv, tagit upp en hel del av både min tid och min energi det senaste. Nej, jag tvivlar inte, men som väldigt många andra svenskar så har även jag svårt för den klassiska synen på vår kristna religion och dess utövande och omvärderar och prövar den därför emellanåt. Enligt en återberättad historia, (sista stycket i bloggen "Natt-TV"), på SkepticBelievers blogg så är det tydligen så att vi har svårt för gudsbegreppet rent allmänt i Sverige, och jag kände i alla fall igen mig väldigt mycket i beskrivningen av det svenska sättet att tro på.

För att vi skall komma vidare så går jag inte in på hur min tro ser ut och vad jag anser vara högre makt och inte utan knattrar glatt vidare tills vi kommer till det som har med rubriken att göra!

Jag satt häromdagen och sökte information om en av AA´s grundare, Bill Wilson, och fann då detta brev från Dr. Carl Jung till Bill W. Brevet handlar om en man som det tyvärr inte gick så bra för med nykterheten, och för den som inte orkar läsa det i dess helhet kan jag avslöja att vad Dr. Jung trodde var orsaken till mannens tillkortakommanden var frånvaron av ett andligt uppvaknande, (vilket kanske bör förtydligas även i min mening är ett måste för ett tillfrisknande). Slutklämmen, och tillika den mest underfundiga biten i hela brevet, lyder såhär:

"You see, alcohol in Latin is "Spiritus" and you use the same word for the highest religious experience as well as for the most depraving poison. The helpful formula therefore is: spiritus contra spiritum."

Intressanta fakta för den som vill, och andlig spis för den som vill det.

"Ta det du önskar och lämna resten."

Kärlek

Per

2007-01-16T13:35:00.000+01:00

Det var ju trevligt att han tittade förbi, men han kunde lika gärna låtit bli.
Så här såg det ut på banan dagen efter...

Skönt att veta att man har lite att göra iaf! :-P

Lev väl mina vänner, jag gör så gott jag kan! :o)

Kärlek

Tryggheten i det kända helvetet

2006-12-17T19:55:00.000+01:00

Med en stor klump i halsen och ont i käkarna, (efter att ha bitit ihop så hårt som möjligt för att inte gråta så det hörs), lägger hon försiktigt ena handen på handtaget och ett par fingrar från den andra om låsvredets kalla stål. Hon tar ett djupt, kippande och tyst andetag och andas ut så tyst hon kan. Hon har städat badrummet, tvättat bort allt blod och snyggat till sig själv och hoppas att han äntligen har somnat. Och att han sover djupt! För ikväll måste hon bryta den onda cirkeln, bättre fly än illa fäkta, för hon kommer aldrig kunna slåss som han. Vill inte ens, hon älskar ju honom, när han inte är så arg, eller har haft en dålig dag på jobbet, eller förlorat lite pengar till grabbarna på poker, eller...

Det här är väl kanske ett av de allra värsta kända helveten man kan uppleva. Det där man aldrig har någon talan och ständigt trycks ner och misshandlas utan att någonsin ha gjort ett minsta fel av egentlig betydelse. Och det kan gälla både gammal som ung, även om jag nästan var på väg att skriva att det trots allt är värst när det gäller ett barn. Jag låter alltså bli med argumentet att det är lika illa att misshandla vare sig det är ett barn, ett djur eller en jämnårig medmänniska.
Jag valde vinklingen med "den misshandlade kvinnan" för att jag tror att de flesta känner såpass bra till den att de genast kan relatera till känslorna bakom på något sätt.

Jag är inte ute efter att få någon att må dåligt. Jag vill bara föra fram en poäng som jag tycker är tillräckligt viktig för att jag skall få lov att skrämma/chocka/äckla* lite för att få 100% av läsekretsen att verkligen ta del av och djupt begrunda mina tankegångar.

Smaka på rubriken, "Tryggheten i det kända helvetet", för är det inte så att det i både stort och smått ändå alltid är trygghet vi ställer in siktet på!? Och vilka avkall, och rent ut sagt offer vi får göra, (och i många fall blir), för att finna just den där tryggheten.
Efter en del funderande sista tiden har jag kommit fram till att de flesta av oss måste vara riktiga trygghetsjunkies för långt ifrån alla kända helveten ser ut som det ovan, oh nej, de flesta är nog bra mycket mildare. Kanske förtjänar de inte ens öknamnet "helvete", utan att för den sakens skull vara det minsta mindre önskvärt eller attraktivt. Jag har själv en hel del erfarenheter av diverse olika helveten som jag själv fastnat i och då särskilt som aktiv alkholist. Och det kan jag säga, att allteftersom sjukdomen satte sina klor djupare och djupare i mig blev mina helveten, (i de flesta fall tror jag faktiskt), bara absurdare och svårare att förstå, iallafall i efterhand. När jag granskar mig själv, (såhär i efterhand alltså), och ser på t.ex. isoleringen så är det nästan så jag blir full i skratt. Vilket ekorrhjul! Samtidigt som det värsta tänkbara var att behöva konfrontera, (läs: möta), andra människor så var det det enda jag ville. Snacka om att bita sig själv i svansen! :-P

Det finns många lager på den här löken, och jag tror att ni säkert själva kan hitta många vinklingar på det här, men jag måste bara få höras lite och poängtera hur urbota komplicerat vi gör det ibland. Stannar kvar på arbetsplatser som inte bara bryter ner oss fysiskt utan även mentalt. Mår piss själva och i tystnad i ett förhållande för att slippa orsaka någon annan lika mycket smärtsa som den vi själva bär på. Tja, helvetena är många och jag vill nog snarare uppmana er som läser till att fundera lite på om det kanske finns ett litet helvete någonstans som kanske inte är existensberättigat efter en närmare titt eller jämförelse med det förmodligen mycket mindre smärtsamma och framförallt tidsbegränsade som måste gås igenom för att bli fri från det första.

Vi skall inte glömma att innerst inne är vi bara apor, och ganska enkla sådana. Människan sägs vara det enda djuret på vår planet som är verkligt medveten om sin egen existens, men måste vi göra allt så komplicerat bara för det!?

Bara en liten fundering från början, men den växte och det här var förhoppningsvis bästa sättet för mig att bli av med den och se annat än små helveten överallt! ;-)

* Jag läste nånstans för längesen att Stephen King, (Denna GIGANT!!!), iaf när han började skriva skräck använde sig av den enkla trestegsregeln som nämndes ovan. I första hand, (naturligtvis), Skrämma, funkar inte det, Chocka, och skulle inte ens det passa i sammanhanget så fungerar det alltid att Äckla.

Sköt om er och ta det lugnt i julstressen allihopa! :o)

Kärlek & Respekt

Listor gillar jag inte!

2006-11-16T00:54:00.000+01:00

Jag tycker de för det mesta bara innehåller en massa meningslöst trams och enbart fungerar som utfyllnad. Hellre ingen uppdatering alls än en lista om fullkomligt onyttiga fakta, (som jag redan kan för mycket om).
Men, ett och annat test kan dock falla mig i smaken, och om inte annat roa en liten stund.

Hittade ett hos "Felicia" som du kan testa själv på http://www.zapera.com/survey/demo/personality/.

Mitt reslutat ser du här:

"SÅDAN ÄR DU:

Du finner din energi i den inre världen och gillar att tänka på saker (utan att nödvändigtvis tala om dem). Du anstränger dig att förstå andra människor.

Du flyter med strömmen och tar beslut i sista stund - ibland låter du t.o.m. andra personer fatta dina beslut åt dig. Du är en mycket flexibel person, som trivs med fria ramar och lösa avtal.

Du fokuserar på "the big picture" och tycker om att teoretisera över VARFÖR saker fungerar som de gör (medan du inte bekymrar dig så mycket om detaljerna). Du är en kreativ person, som gillar att experimentera.

Du lever dig gärna in i andra människors situation och är snabb att stötta andra om de har behov för det. Du värdesätter känslosamhet och tar ofta beslut utifrån dina personliga värderingar."

För övrigt inte så värst mycket nytt under solen annat än att det imorgon blir färdigtapetserat här. Vardagsrummet och sovrummet blev klart idag och det som skall göras imorgon är bara småfix faktiskt. Det kommer bilder längre fram, men jag kan avslöja att det har hänt mest i vardagsrummet då det är annorlunda möblerat nu. Sovrummet är oxå ganska "annorlunda", men det blev snyggt som fan! :o)

Skönt att slippa sova i vardagsrummet inatt, och att komma iordning igen rent allmänt för här har verkligen sett ut som kriget denna veckan... :-P

Jo, ett litet P.S. måste jag klämma in!

P.S. Jag har hittat två små roliga spel som iaf jag tycker är roande, klicka gärna på länkarna här nedan även om du inte är intresserad av att spela själv för det ger mig lite bonus, fast bara i det ena fallet då man måste låta sig "dubbas" i det andra för att jag skall få ut nåt av det.

http://www.knightfight.se/?ac=vid&vid=69002741

http://www.monstersgame.se/?ac=vid&vid=21039530

D.S.

Kärlek & Respekt

Update

2006-10-30T14:55:00.000+01:00

Efter installationen av Flickvän 1.0 blir det inte mycket tid till bloggandet. Det finns massor jag skulle kunnat skriva om, mopedhuliganismen på Kungsbackas gator, tongångarna innan kontra efter valet, arbetslöshetens mödor och previlegier, alla bra/inte så bra filmer jag ser, musik, böcker etc. etc., men det får inte prioritet helt enkelt. Tänkte att en smärre uppdatering var på plats dock. Jag är alltså inte helt avvänjd, ännu! ;-)

Jag är färdig med behandlingen sen en tid tillbaka och står nu till arbetsmarknadens förfogande igen. Både upp och ner med det, men mest upp än så länge. Livet i övrigt är lättare igen, och jag misstänker att jag har det nya operativsystemet att tacka för det! :-P

I stort så trivs jag/vi och fortsätter ha roligt tillsammans. :o)

Glömde jag visa hur det blev med gardinerna? Då kommer det en bild på dem här, nästan klara, och ja, den rödhåriga läckerbiten i soffan är min och bara min! Muhahaha

Och när jag ändå håller på att visa bilder så måste jag bara visa lite av mitt(/vårt) mysiga höstpynt. Detta är kökets höstliga förgyllning.

Lev väl allihopa! :o)

Kärlek & Respekt

Som daggdroppen på ett grässtrå

2006-08-13T22:46:00.000+02:00

Ibland är det vansinnigt skönt att höra hur den ljumma vinden sliter i trädkronorna. Att höra inget annat, känna dofterna av fuktig mylla och känna harmonin i naturens ordning.

Min tillvaro är fylld av liv och lugn just nu. Det är jag väldigt glad för, och tacksam. Visst får stryka på foten, och sånt jag innan betraktat som intressen tycks mig nu bara ha varit utfyllnad i väntan på något annat.
Jag njuter av tvåsamheten, glädjen och kärleken nu.

Bara du går över markerna

Bara du går över markerna,
lever var källa, sjunger var tuva ditt namn.
Skyarna brinna och parkerna susa och fälla
lövet som guld i din famn.

Och vid de skummiga stränderna,
hör jag din stämmas vaggande vågsorl till tröst.
Räck mig de älskade händerna,
mörkret skall skrämmas,
kvalet skall släppa mitt bröst.

Bara du går över ängarna,
bara jag ser dig vandra i fjärran förbi.
Darra de eviga strängarna,
säg mig, vem ger dig, makten som blir melodi.

-Bo Bergman

Kärlek mina vänner, kärlek...

Ni-na ni-na ni-na ninna-ninna-ni-na-na

2006-07-30T23:08:00.000+02:00

Kommer du ihåg inledningsmelodin till "Boktipset"?

Såhär i denna ljumma sommarnatt, en av de sista dagarna i Juli 2006, har jag inte så mycket mer att komma med än ett litet boktips faktiskt. Jag mår alldeles förträffligt bra och njuter så mycket det går av nuet, och det var så jag kom fram till detta, förhoppningsvis, läsvärda inlägg.

Ikväll har jag varit för mig själv och suttit ute ett par timmar med en riktigt, riktigt bra bok. Den är så bra att mitt thé kallnade två gånger innan jag gav upp idén att koka nytt. Den är så bra att när jag till sist bestämde mig för att sluta läsa och tittade upp på en vackert djupblå himmel med en ensam, skönt kontrasterande strimma efter ett flygplan skärandes tvärsigenom det blåa bort över solnedgången i nordväst, så kände jag mig nästan ett med syrsorna som spelar så rogivande på ängen ett stenkast från min uteplats. Den är så bra, att jag blir alldeles mild och känner mig fullständigt ödmjuk inför livet.

Jag har nämnt den tidigare och den heter "Döden är livsviktig - Om livet, döden och livet efter döden". Boken är sammanställd och översatt av Göran Grip men på omslaget står det att den är skriven av Elisabeth Kübler Ross som är den föreläsare och psykiater som står för materialet slash innehållet i boken. Den handlar om saker som är, precis som titeln antyder, "livsviktiga".
Jag skall inte gå för nära in på att beskriva den vidare för att inte riskera att fastna här och skapa en recension av en bok jag inte läst klart ännu, men jag rekommenderar den varmt då där finns så enormt mycket nyttigt att hämta i den, även om man inte arbetar med eller har något personligt förhållande till döden.

En god vän stack den i handen på mig strax efter att min farmor hade gått bort i början på året, och jag skall ta och beställa ett nytt exemplar till honom på www.adlibris.se, då det här är en bok jag vill ha kvar för eventuellt framtida bruk eller utlåning till någon annan vän som kan behöva den. Och imorgon skall jag tacka min vän igen.

Jo, jag måste nämna en sak som intresserade mig lite extra i av det jag läste ikväll.
I kapitlet om människans fyra kvadranter presenterar Elisabeth Kübler Ross en idé inte helt olik en av mina egna. Hon har dock fört tanken ett snäpp längre och har till och med ett finurligt namn på denna tänkta lösning på många av den moderna människans problem: "Homes for the Elderly and Toddlers"
Grundtanken är i stort sett densamma som jag själv uttryckt i ett par artiklar jag skrev under min tid på KomVux 2004 till 2005, och handlar om att ta tillvara på både unga och gamla och att se vad vi har att vinna på att omvärdera människans förmåga till kärlek och allt den kan ge. Att inte slösa bort gamla människors erfarenhet och förmågor utan istället använda, (läs: förvalta), dem och föra dem vidare till nästakommande generationer.
Kübler Ross pekar förtydligande på det faktum att det är de allra yngsta och de äldre som har störst behov av och störst möjlighet att ge fysisk, ovillkorlig kärlek. Detta var fakta som inte jag var medveten om när jag skrev artiklarna, och jag hade dessutom en mycket mera praktisk inriktning i min presentation av argument och fördelar med modellen, men summan av kardemumman blir densamma hos oss båda två: Mer att vinna åt hela mänskligheten!

(Mina artiklar kan man självfallet få ta del av om man så önskar.)

Jag hoppas att de som väljer att läsa boken får lika mycket ut av den som mig och att ni andra hittar något annat givande istället.

Avslutar med en låt-text av vår aktningsvärda storpoet Ulf Lundell.

Barn
av Ulf Lundell

Barn går i farstun, barn går i dörr
barn går försiktigt, som du gjorde förr
Barn tar det varsamt, barn tar med våld
barn blinkar ögon, och sen är du såld
Barn tar dej tusentals mil härifrån
barn är det enda som finns
Barn ler så underligt när du är i vrån
och skäms för dom minnen som du inte minns

Barn ser i drömmar, det du inte ser
barn ligger före, fast du ligger först
Barn leker blindbock, med Gud när du ber
barn dricker vatten, när du dör av törst
Barn sover stilla, du brinner opp
barn tar sej tid att bli till
Du trummar samman din krigiska tropp
barn vill samma som du tror du vill

Barn skriker ängslan, du skriker makt
du skriker vanmakt, mot himlarnas pakt
Barn leker längtan, du leker död
barn blöder vilja, du blöder röd
Barn kan du härja med, dom blir som du vill
mot barn har du inget försvar
Du har din väntan, barn står dej bi
barn lägger sommar i din vinterdag

Kärlek & Respekt

I backspegeln...

2006-07-24T15:22:00.000+02:00

För fulla segel

Livet
som så länge varit skrämmande och stort
Jag
som så länge varit skälvande och liten
flutit med i förväntningarnas ström
fattar nu rodret
sätter segel
och tar befäl

Månne styr jag denna gång skutan i hamn
eller finner obrutet land

Jag styr inte vinden
det gör han
men med egen styrka smider jag lyckan
för egen hand

Kärlek & Respekt

Oredigerad frukost

2006-07-15T11:03:00.000+02:00

Dagens viktigaste mål finns det de som hävdar att det är. Det gör en hel del skillnad jämfört med att gå igång på helt tom mage iaf, så mycket kan jag säga! :o)
Har sovit hela natten inatt, vilket var längesen, och vaknade pigg som en mört strax efter sju imorse. Och nu drar vi snart ner till Wheels & Wings en gäng. Helt underbart! :o)

Kärlek & Respekt

Morgonstund

2006-07-13T10:30:00.000+02:00

Igår morse tittade jag ut strax efter tre och såg världens vackraste månbelysta himmel. De grå och vita molnen kontrasterade helt underbart mot varandra och månljuset gav det hela ett smått surrealistiskt utseende. Wunderbar helt enkelt!
Inspirerad av den vackra himlen bestämde jag mig för att åka ut i skogen och möta dagen på "banan".

Såhär grann var soluppgången över Lygnern.

Klockan 04:20 hade jag en go eld igång och hade tutat i mig lite frukost. Man ser sjön bättre på bilden utan mig här nedan.

En underbar morgon blev det. Senare tittade till och med solen fram och det blev riktigt varmt och gott.
Jag fick huggt upp ved så att stuven är full igen och städat upp lite grand i lägret då det såg ut att ha varit ungdomar där och röjt lite tyvärr.
Vid sjutiden nån gång var jag hemma igen och kände redan då träningsvärken komma krypande. Riktigt skönt dock.

Liknande upplevelser önskar jag alla nån gång emellanåt för det är bara helt underbart.

Kärlek & Respekt

Toppsäljare eller butiksbiträde?

2006-07-11T05:48:00.000+02:00

Så gott som allt på nätet handlar om presentation. Naturligtvis så finns det vissa former av interagerande och kommunicerande som är mer äkta, uppriktiga och ärliga än andra, men i övrigt säljer man sig själv så gott man kan. Är man en grundläggande ärlig person så är man det även i sitt presenterande, och likadant falsk om man har oturen att ha det personlighetsdraget. Men, ingen surfar ju omkring och försöker framställa sig som sämre än den är, och allt mindre än sån som man vill vara. Helt naturligt ställs positiva sidor och egenskaper framför de sämre och därmed mindre önskade.
Jag tillhör skaran som åberopar realism och verklighetsuppfattning när det kommer till relationer med internet som "enda" kommunikationsmedel. "Enda" tycker kanske många är att ta i men jag anser trots t.ex. webkameror och livechattar att det fortfarande saknas några väldigt viktiga ingredienser för att göra kakan hel. Visst, jag är envist luttrad, rädd för mycket på grund av tidigare erfarenheter och därigenom rent av feg ibland, men jag hävdar bestämt att man inte kan ta mycket för säkert innan man träffats i verkliga livet.

Som gammal säljare vet jag vilken enorm skillnad ett grovt och härdat ansikte kan göra till en röst som man på telefon uppfattat som tillhörandes en person med ett stort mått lättja och humor. Man påverkas av det även om man kanske ändå finner mycket av det man visste fanns där från början när man kommit bakom de bitarna av "fasaden". Jag vet hur besviken man kan bli när man på en persons kropps-språk ser att denne inte alls är så ihärdigt pigg och alert som man väntat sig. Det kan röra sig om en person som man redan invigt i ett projekt som man från början vet kommer kräva all tid och energi som finns att uppbringa av samtliga inblandade. Med övertid, sömnbrist och så gott som ingen tid över till något annat än jobb som självklart inräknade insatser.

Som en man mitt i livet vet jag även hur överraskad man kan bli av vad eller hur en person gör en sak som man haft en helt annan bild av hur det skulle se ut eller fungera. Jag vet hur viktig varenda liten byggsten som, tillsammans med miljoner och åter miljoner andra, utgör en människa är.
En enda liten del i helheten kan faktiskt utgöra en långt mycket större skillnad än vad den moderna människan är medveten om och kan tänkas förutse.

Det är tråkigt att ha den synen på relationer, och det finns säkert de som kan vända och vrida på den och få den till både det ena och det andra. Det förändrar dock ingenting. Jag är jag. Så här fungerar jag och si och så här tänker och känner jag. Väldigt lite är väl orubbligt iofs, men det skall nog väldigt mycket till för att ändra på de uppfattningar som redan "satt sig".

Det är ta mig tusan inte så himla mycket lättare med relationer i verkligheten många gånger, men då har man iallafall en hel hoper fler faktorer till förfogande än med internet som "enda" kommunikationsmedel.

Hur presenterar DU dig, är du en toppsäljare eller ett butiksbiträde?

Kärlek & Respekt

Analfötter

2006-07-07T02:24:00.000+02:00

Inte vet jag vad det är för något, men Mätarlarven har tydligen sådana, fast om de är utvecklade eller inte får jag inte grepp om. Läs mer om Mätare här.

Anledningen till att jag tar upp Mätarlarven är för att jag på sätt och vis ser mig själv som en Mätarlarv. Kanske inte egentligen, men så som den beskrivs i Werner Aspenströms dikt så kan jag känna igen mig i dess väsen och vara på nåt sätt.

Mätarlarven
(av Werner Aspenström)

Jag sträcker mig ut från mitt körsbärsblad
och spanar mot evigheten:
evigheten är alldeles för stor idag,
alldeles för blå och tusenmila.
Jag tror jag stannar på mitt körsbärsblad
och mäter upp mitt gröna körsbärsblad.

Jag känner igen nyfikenheten och suktandet efter det okända och vidsträckta. Likaså känns det drömmande blickandet mot horisonten familjärt, och rädslan för det stora, för det ovissa.
"Att vilja men inte våga" säger många, men jag tror att det snarare handlar om att ha en önskan, om att ta bara en liten bit och faktiskt nöja sig med vetskapen om att det finns där och låta det utgöra grund för ens beslut att nöjsamt stanna där man är.

Hehe, nu är vi inne på mina domäner i filosofins underbara värld. Här trivs jag. Det är en plats dit man egentligen bara kan komma genom att göra en resa till det okända och det omedvetna.

Det är riktigt varmt ute inatt. Det beror antagligen på att det är ett smärre åskväder på ingång, men luften är mystiskt stilla trots att natten vibrerar av värme, och varsel.
Nåt som jag gillar speciellt med den här tiden är att himlen aldrig blir helt mörk utan alltid bär en ljusare horisont i nord/nordväst. Det är kanske samma sak som i det där med att ha en utsikt som utgör tryggheten i känslan. Det trygga i att kunna se en värld bortom sin egen, en horisont dit man kan förflytta sig, om man vill.

Mmm, att hålla en röd tråd har aldrig varit min starka sida men att konstant spinna vidare och ständigt hitta nya variationer och värden i något det är jag duktig på.

Jag hade nog kunnat hålla på ett par timmar till, så småningom ackompanjerad av uppvaknande fåglars sång och det kraftfulla ljusets återinträde i vårt inte fullt så mörka rum. Men den här sortens tankegångar är så enormt mycket roligare att dela med någon. Flyta i tiden tills rummet inte existerar och man upplyfts till att snudd på vara ett med universum.

.

När jag hade kommit hem efter ett helt underbart kvällsdopp tidigare ikväll så gjorde jag mig en omelätt och tittade på Woody Allens "Melinda and Melinda". Säga vad man vill om Woody Allen och hans filmer men där finns en brillians i dem. Väldigt ofta kan jag ha svårt att finna något bra alls med hans filmer men ibland, som under nätter som denna, ser jag det klart och tydligt.
Så, när du är på ett lite storbandsjazzigt humör nån gång, och kanske en aning berusad av livet så se den. Den funkade riktigt bra för mig idag.

Katie Melua växer och växer hos mig. Hon har en helt underbar röst, och det är ofattbart för mig att hon bara är 21 år gammal för det låter som om hon varit med om så mycket mer än man kan hinna på ynka 21 år. Hon gestaltar känslor och sinnestillstånd med ens sån klarhet att jag blir kär varje gång jag hör henne. Nu är det lite svårt för på plattan "Call off the search" finns det så otroligt många bra låtar. Men för att knyta an till hennes, i sammanhanget, ringa ålder väljer jag att dela texten till "My Aphrodisiac Is You" där jag tycker hon låter lite lekfullt, mera högmodigt yngre än på de flesta andra låtarna. Köp plattan bums för den passar utmärkt som sällskap i hammocken denna underbart vackra sommar.

My Aphrodisiac Is You (Katie Melua)

Some people say
That oysters make you come on strong,
But I don't buy it,
I don't believe my diet turns me on.
Won't take no pills,
That's the last thing that I need to do,
I can't deny it,
My aphrodisiac is you.

Alright, I could sniff some powdered rhino horn,
And go to bed in rubber gloves.
But I don't need no stimulation,
Potions, balms or embrocation,
I'm in love,
In other words:

Don't smoke no grass,
Or opium from old Hong Kong,
That hubble-bubble
Just makes me see you double
All night long.
Don't waste my time
With Spanish fly and roots to chew,
They cause me trouble,
Because my aphrodisiac is you.

Alright, I could sniff some powdered rhino horn,
And go to bed in rubber gloves.
But I don't need no stimulation,
Potions, balms or embrocation,
I'm in love,
In other words:

Some people like
To read the Khama Sutra first,
But I don't need it
I think if I should read it
I'd be worse;
Don't ask me why,
Because baby, I ain't got a clue.
I just can see that,
My aphrodisiac Is you

Det kommer säkert mer från både Katie och just denna plattan.

"Den mänskliga hjärnan är som en paraply - den fungerar bäst när den är öppen."
-Walter Gropius

Kärlek & Respekt

Grillad lax

2006-07-03T13:13:00.000+02:00

I lördags skulle Benny kommit hit och lånat lite musik av mig, men istället blev det att vi tog med MAdde och åkte och badade i Stensjön för att sen dra hem hit och grilla lax på kvällen. Jädrar va gott det var. Andra gången jag grillar i denna lägenheten och första som solopilot. Trots att vi var mätta som brunbjörnar efteråt var vi sugna på mer plaskande så det blev en sväng ut till Smarholmen för ett helt underbart kvällsdopp. Det var relativt sent så det var varmare i vattnet än på land och riktigt bra svikt i trampolinen. Madde fegade ur pga lite blåmaneter, men Benny och jag badade. Benny badade t o m med ett helt paket cigarretter i fickan, det var roligt, jag och Madde skrattade gott åt det, länge! :-P Sen åkte hit igen och kollade på film till sent på natten. Klockan blev närmare fem innan jag kom isäng, men en riktig heldag blev det och skoj som fan hade vi. 8-)

Har som vanligt sett lite film det senaste och de som sticker ut är "Lucky Number Slevin" och "Ultraviolet". Lucky Number Slevin var lite tung men helt klart värd besväret för den har ett rafflande slut. Ultraviolet rekommenderar jag varmt för alla som har lite sug i Actiontarmen. Den är regisserad av samma snubbe som regisserade Equilibrium, och precis som i den var det en hel del viftande med svärd även i denna. Sen kan jag ju tillägga att Milla Jovovich bara är helt makalös i ytterligare en rulle! ;-)

Inte för att det är helt över, tror jag, men förkylningen har iaf gått tillbaka såpass att jag känner att jag förmodligen kommer överleva den.

Hade egentligen tänkt slänga upp en sån där krysslista här som jag hittade på nåns sida på nån chatsite, men jag fick ju plitat ner lite grand ändå så det får bli en text istället. För att inte för tidigt börja tjata om Gnarls Barkleys "Crazy", vilken jag tror har blivit min sommarlåt redan, så blir det istället en härligt jazzpoppig liten rysk/irländsk skönhet vid namn Katie Melua. Det här är en makalöst skön text, och jag tror inte nån annan hade kunnat förmedla den så brilliant som hon gör, inte ens Eva Cassidy.

The Closest Thing To Crazy

How can I think I'm standing strong,
Yet feel the air beneath my feet?
How can happiness feel so wrong?
How can misery feel so sweet?
How can you let me watch you sleep,
Then break my dreams the way you do?
How can I have got in so deep?
Why did I fall in love with you?
[CHORUS:]
This is the closest thing to crazy I have ever been
Feeling twenty-two, acting seventeen,
This is the nearest thing to crazy I have ever known,
I was never crazy on my own...
And now I know that there's a link between the two,
Being close to craziness and being close to you.
How can you make me fall apart
Then break my fall with loving lies?
It's so easy to break a heart;
It's so easy to close your eyes.
How can you treat me like a child
Yet like a child I yearn from you?
How can anyone feel so wild?
How can anyone feel so blue?
-Katie Melua

Lev väl, och ta vara på solen och värmen ni med! ;-)

Kärlek & Respekt

Påhälsning

2006-06-29T08:26:00.000+02:00

Vaknade som om någon hade knäppt med fingrarna, men det var av ljudet från persienner som fladdrade till och ett pappersark som föll ner på golvet. Väldigt egendomligt tänkte jag det för jag gjorde och satte mig sen upp på ena armbågen i sängen och tittade på mitt betyg från KomVux som nu låg på golvet nedanför bokhyllan. Det var ljust, både i rummet och utomhus men jag kunde inte höra några småfåglar. Förvirrad, kissnödig och nu tvungen att gå upp och titta på klockan så tackade jag för väckningen och steg upp.

Jag försökte sova en stund till faktiskt, för klockan var bara sju, men det gick inte så jag klev upp halv åtta. Då hade jag hunnit reda ut att jag visst hade drömt nåt smålustigt och faktiskt hade befunnit mig i nån form av skolmiljö innan jag väcktes av betyget som blåstes omkull, som av en vindpust, i en lägenhet där allt annat än sovrumsfönstret var stängt. Jag visste nu att jag inte var ensam och tackade för påminnelsen och det faktum att jag var uppe i tid och mådde såpass bra att jag längtade till att få träffa de andra på behandlingen för sista gången innan sommaruppehållet.

En timme senare sitter jag alltså här, färdig för en ny dag. Redo att möta verkligheten, livet, där ute igen. Jag har rakat mig, lagt lite extra tid på håret och satt på mig min Rockster t-shirt. Idag skall jag gå och beställa en tid för klippning hos Emilia.

Solen skiner! :o)

Kärlek & Respekt

alterEgo

2006-06-28T03:43:00.000+02:00

Bra namn på ett blogginlägg? Det vet jag inte, men ett bra namn på ett företag tyckte jag och en god vän en gång för längesen. Det blev aldrig nåt med företaget i fråga tyvärr men jag gillar fortfarande namnet, tanken bakom det och det faktum att det är lika snyggt i stort sett oberoende av vilket teckensnitt man skriver det i.

Kom på en annan lustig sak som, angående föregående inlägg, oxå påminner mycket om fyllans glada dagar och förödande konsekvenser, nämligen dofter.
Jo, jag börjar så smått få tillbaka luktsinnet och av nån konstig anledning dyker det upp "doftminnen" som inte sällan tar mig en bra bit tillbaka i tiden. De påminner om hur livet en gång var, och inte bara dåliga bitar som tur är. Upp dyker de, i bästa deja-vu-stil, precis som det ibland kommer "känslobilder" till mig. För det mesta för dessa mig bara till ett kortvarigt drömstadie men ibland föder de en massa konstiga frågor och tankegångar som är alltför lätta att fastna i. För mycket "Om inte" och "Varför" ni vet, och det leder sällan till nåt bra som synd är. Lustigt!? Jo, ibland iaf...

Kikade in på M&M´s reseblogg och mös lite åt, eller med om man så vill, dem och hur mysigt de verkar ha det. Det har pluppat ner en jädra massa skrot i inkorgen om resor det senaste och då jag hamnade i ett samtal om just att resa med en nätvän tidigare inatt så undrade jag om det kanske var dags att faktiskt gå med i de åtskilliga resor som annonseras om överallt där vinsten är en fin resa. Jovisst kan man spara ihop till en resa, men för mig är inte den sortens sparande varken prioritet eller möjlighet för mig just nu. Men man kan ju alltid drömma! :o)

Har fått tips om ett par ganska bra modebloggar för killar idag. (Tacknämlig gratifikationskram utgår till Kimberlicious för detta.) Skall koka mig en kopp Special Gunpowder, läsa lite i dem och gråta över mitt ekonomiska tillstånd. Vilket jag själv är lika förbaskat skyldig till hur jag än vänder och vrider på det, men som sagt, drömma går ju alltid! :-P

Kärlek & Respekt

Det är ju yrslen man är ute efter!

2006-06-28T01:06:00.000+02:00

Att vara riktigt förkyld är inte helt olikt att vara full faktiskt. Jag menar, tänk på det.
Jag sover lite titt som tätt, dvs jag sover när jag känner för det utan att ha en tanke på när, var, hur eller om det är bra att göra det just nu. Detta leder ju även till att jag är vaken lite närsomhelst på dygnet och bryr mig inte ett uns om hururvida resten av världen är det utan jag gör min grej för jag är sjuk!
Jag mår understundom riktigt jävla bra, för att i nästa må så dåligt att jag inte kan förstå hur nån kan må så dåligt utan att vara kliniskt död.
Jag är ständigt yr och förvirrad, och då har jag inte ens rest mig upp än.
Ibland gör det ont i hela kroppen, andra gånger bara på extremt konstiga ställen, men jag har inte en aning om varför.
Det är på det hela taget relativt enkelt och bekymmerfritt faktiskt. Jag gör vad jag kan och vill för ögonblicket och behöver aldrig ha nåt huvudbry över något annat för jag har en i alla lägen fullt godtagbar ursäkt, nämligen att "Jag är sjuk"!

Jag skulle kunna komma på en hel uppsjö känslor, beteenden och andra likheter med att vara aktiv igen men det räcker så här för inte ens nu slipper jag bakfyllorna...

För de som uppfattar ovanstående som stötande på något sätt vill jag bara tillägga att jag som nykter alkoholist naturligtvis ser denna lilla reflektion med stort allvar, men hur roligt hade det varit att sitta och läsa om medicinska fakta om min sjukdom? Humor är oxå ett av de viktigaste redskapen jag har i kampen mot sjukdomen och i lägen som detta, då jag definitivt inte vill bli påmind om den men bli det ändå, är den ett utmärkt vapen i vad som annars hade kunnat bli en långdragen fight mot Kung Alkohol.

Ergo: Jag skämtar - Jag lever

Det märks att jag inte är riktigt frisk va!? ;-)

Kärlek & Respekt

Det är tuffa tag i Texas...

2006-06-27T01:44:00.000+02:00

Jag är sjuk! Och det är oerhört synd om mig!

Hehe, att självömka på sjukdom är väl helt tillåtet eller!? ;-)

Hursomhaver så har det blivit en hel del surfande då jag springer upp och ner, ja mellan sittande här vid datorn och liggandes i sängen. Jag vet inte hur många roliga, intressanta, korkade, upplysande, rörande och bara rent underhållande bloggar jag läst det senaste dygnet, men genom en av dem hittade jag iaf den här reklamfilmen på den här sidan. Ruskigt skoj, och jag tror att de flesta kvinnliga läsarna kommer uppskatta den de oxå.

Idag känns det inte som att det kan vara halsfluss längre för det hela har övergått till mestadelen kittlande hosta istället, men slutar inte näsan jobba sig snart blir jag galen!

Så, bekräftelse i all form är både välkommen och på sin plats, (tycker jag iaf för jag är sjuk).

Känner du att det kan vara nåt på gång för dig med? Införskaffa då ett styck färsk ingefära-rot, skala och skiva ner en bit i vatten som kokas upp och dricks med en sked honung eller två.

Kärlek & Respekt

Filmfreak?

2006-06-24T19:50:00.000+02:00

Jag är definitivt en filmnörd! Iaf enligt den här listan.

"SUPPOSEDLY if you've seen over 80 movies, you have no life. Mark the ones you've seen. There are 200 movies on this list."

[ ] Rocky Horror Picture Show
[x] Grease
[x] Pirates of the Caribbean
[x] Boondock Saints
[x] The Mexican
[x] Fight Club
[x] Starsky and Hutch
[x] Neverending Story
[ ] Blazing Saddles
[x] Airplane
Total: 8

[ ] The Princess Bride
[ ] AnchorMan: The Legend of Ron Burgundy
[x] Napoleon Dynamite
[ ] Labyrinth
[x] Saw
[x] Saw II
[x] White Noise
[ ] White Oleander
[x] Anger Management
[ ] 50 First Dates
Total: 5

[x] Scream
[x] Scream 2
[x] Scream 3
[x] Scary Movie
[x] Scary Movie 2
[x] Scary Movie 3
[x] American Pie
[x] American Pie 2
[x] American Wedding
[x] American Pie Band Camp
Total: 10

[x] Harry Potter
[ ] Harry Potter 2
[x] Harry Potter 3
[ ] Harry Potter 4
[x] Resident Evil
[ ] Resident Evil 2
[ ] The Wedding Singer
[ ] Little Black Book
[x] The Village
[x] Lilo & Stitch
[ ] Lilo & Stitch 2: Stitch has a Glitch
Total: 5

[x] Finding Nemo
[x] Finding Neverland
[ ] Signs
[ ] The Grinch
[ ] Texas Chainsaw Massacre
[ ] White Chicks
[x] Butterfly Effect
[x] Thirteen Going on 30
[x] I, Robot
Total: 5

[x] Dodgeball: A True Underdog Story
[x] Universal Soldier
[ ] A Series Of Unfortunate Events
[ ] Along Came Polly
[x] Deep Impact
[x] KingPin
[ ] Never Been Kissed
[x] Meet The Parents
[ ] Meet the Fockers
[ ] Eight Crazy Nights
[ ] Joe Dirt
Total: 5

[x] A Cinderella Story
[x] The Terminal
[x] The Lizzie McGuire Movie
[ ] Passport to Paris
[x] Dumb & Dumber
[x] Dumb & Dumberer
[x] Final Destination
[x] Final Destination 2
[ ] Final Destination 3
[x] Halloween
[x] The Ring
[x] The Ring 2
Total: 10

[ ] Harold & Kumar Go To White Castle
[ ] Practical Magic
[ ] Chicago
[x] Ghost Ship
[x] From Hell
[x] Hellboy
[x] Secret Window
[x] The Whole Nine Yards
Total: 5

[ ] Troy
[x] The Day After Tomorrow
[ ] Child's Play
[ ] Seed of Chucky
[ ] Bride of Chucky
[x] Ten Things I Hate About You
[x] Just Married
[x] Gothica
[x] Nightmare on Elm Street
[ ] Sixteen Candles
[ ] Remember the Titans
[ ] Coach Carter
Total: 5

[x] Bad Boys 2
[ ] Joy Ride
[x] Seven
[x] Ocean's Eleven
[x] Ocean's Twelve
[x] Identity
[ ] Lone Star
[ ] Bedazzled
[x] Predator
[x]Predator 2
Total: 7

[x] Independence Day
[x] Cujo
[ ] A Bronx Tale
[x] Darkness Falls
[x] Christine
[x] ET
[x] Children of the Corn
[ ] My Boss' Daughter
[ ] Maid in Manhattan
[x] Frailty
Total: 7

[ ] Best Bet
[x] How to Lose a Guy in 10 Days
[x] She's All That
[x] Calendar Girls
[x] Sideways
[x] Mars Attacks
[x] Event Horizon
[ ] Ever After
[x] Forrest Gump
[x] Big Trouble in Little China
Total: 8

[x] X-Men
[x] X2
[x] Spider-Man
[x] Spider-Man 2
[ ] Sky High
[x] Jeepers Creepers
[x] Jeepers Creepers 2
[x] Catch Me If You Can
[x] The Others
[x] Freaky Friday
[x] Reign of Fire
[ ] Cruel Intentions
[ ] Cruel Intentions 2
[x] The Hot Chick
Total: 11

[ ] Swimfan
[ ] Miracle
[x] Old School
[x] The Notebook
[x] K-Pax
[x] Lord of the Rings: The Fellowship of the Ring
[x] Lord of the Rings: The Two Towers
[x] Lord of the Rings: The Return of the King
[ ] A walk to remember
[x] Boogeyman
Total: 7

[x] Hitch
[x] The Fifth Element
[ ] Star Wars Episode I The Phantom Menace
[ ] Star Wars Episode II Attack of The Clones
[x] Star Wars Episode III Revenge of The Sith
[ ] Star Wars Episode IV A New Hope
[ ] Star Wars Episode V The Empire Strikes Back
[ ] Star Wars Episode VI Return of The Jedi
[ ] Troop Beverly Hills
[ ] Swimming with Sharks
Total: 3

[x] Air Force One
[ ] For Richer or Poorer
[x] Transporter
[ ] Transporter 2
[ ] People Under the Stairs
[ ] Blue Velvet
[x] Sound of Music
[ ] Parent Trap Re-make
[x] The Birds
[x] The Terminator
[x] Terminator-2
[x] T-3
Total: 7

[ ] Empire Records
[ ] SLC Punk
[x] Meet Joe Black
[ ] Nightmare Before Christmas
[x] The Silence of the Lambs
[x] Sleepy Hollow
[ ] I Heart Huckabees
[ ] 24 Hour Party People
[x] Blood In Blood Out
Total: 4

[x] Thirteen
[ ] Manic
[x] American History X
[x] Deep Blue Sea
[x] George of the Jungle
[x] Canadian Bacon
[x] How High
[x] The Jacket
[ ] My little pony 1986
Total: 7

[x] Road to perdition
[ ] Jesus Christ Superstar
[ ] Rent
[x] Mulan
[x] Mulan 2
[x] Lion king
[x] Lion King 2
[x] Legally blonde
[x] Legally blonde 2
[x] Pink Panther
Total: 8

Summa totalt: 127

Hehe, det som slog mig när jag fyllde i den var mest vad mycket film det finns som jag INTE har sett! :-P

Hittade listan hos Kimberlicious och vet inte dess ursprung.

Skitsynd att Tyskarna vann idag. Tyckte domaren borde stannat hemma och låtit nån annan göra jobbet istället!

Kärlek & Respekt

Aphjärna

2006-06-22T12:59:00.000+02:00

En vacker kvinna, i en fluffig, stickad polotröja och fina örhängen framför brasan i en öppen spis. En sfär fylld av värme, kärlek och trygghet.
En drömsk idyll.
Tvåsamhet.

Så kan det se ut. En man mitt i livet sitter, en varm sommardag strax innan semestern, och tittar ut på molnen, himlen och grönskan genom fönstret och drömmer ett slag.
Hur kan man, mitt i sommaren drömma om vinter sådär, på det där viset!? Jo, det är mycket enkelt! Vi är nämligen så enormt listigt konstruerade att vi har ingen eller på sin höjd extremt dålig kontroll på det mesta av vårt viktigaste organ, hjärnan. Förenklat kan man säga att vi har tre hjärnor, reptilhjärnan, mellanhjärnan och den nya hjärnan. Reptilhjärnan sköter reflexer, såsom att blinka och andas. Mellanhjärnan handhar instinktiva beteenden och den nya hjärnan, som utgör den största delen, är det som skiljer oss från övriga arter då det är enbart människan förunnat att ha denna klump på drygt ett kilogram skvalpandes omkring inne i huvudet. Den nya hjärnan är alltså den del som hanterar logik och allt annat fantastiskt som gör att vi kan sortera, urskilja och avgöra saker och ting. Nånstans i den finns det tydligen en slags överlevnadsmakapär inbyggd också, för den nya hjärnan lurar oss alltför ofta att tro att det är den som styr. Kanske är den rädd för att bli utagerad då det de facto verkar fungera ganska bra helt utan den om man tittar på glättigt glada hundvalpar, söta små chimpansungar och andra "lägre stående arter" som trots allt verkar ha en ganska okomplicerad tillvaro i jämförelse med vår "lyckligt medvetande" dito. Jag hävdar alltså bestämt att vi blir grundlurade i de flesta fall.

Jag studsade själv till i stolen och undrade, med djupa veck i pannan, hur jag kunde sitta och drömma om en vintersituation nu när livet är som härligast. Nu när man kan springa omkring med bara en t-shirt och bra med vind i håret utan att frysa. Nu när ett regn mest ses som svalkande och varmt välkommet för grönskans skull. Det fascinerade mig och efter en stunds kontemplerande över det fann jag att svaret är mycket enkelt. Jag kände mig ensam.

Jo, jag tittade ut på allt det vackra, underbara och saknade någon atta dela det med. Detta tog den större delen av hjärnan, alltså den nya hjärnan, med en axelryckning och tuggade lugnt vidare med nån annan förmodligen totalt oviktig tanke eller ekvation, varför mellanhjärnan och framförallt reptilhjärnan fick rycka in och i vanlig ordning dra det tyngre av lasset trots sin gemensamma underdånighet i förhållande till storlek. Det kanske låter trassligt det här, men det är det inte utan jag skall med nya hjärnans hjälp förklara för er hur apan i mig redde ut det hela.

De båda mindre hjärnorna, eller aphjärnan om man så vill, konstaterade att jag upplevde klimatet som behagligt just nu och att jag ville reproducera mig. För att motivera mig vidare gav den signaler om att det lär bli jävligt kallt till vintern och att det då kan vara lämpligt att redan ha en kvinna färdig att reproducera mig med, antagligen för att hålla värmen och inte för mitt höga nöjes skull, men ändå. Inga strategier eller underfundiga planer om hur en kvinna skall luras i fållan utan bara ett konstaterande. Lösningen på problemet är ju glasklart, och även om så inte var fallet så hade det inte funnits kapacitet till att klura ut några alternativ och göra en massa spekulationer och så vidare. Aphjärnans budskap, och tillika lösning på problemet var således: Skaffa kvinna!

Fascinerande enkelt, eller hur!?

Aphjärna är för övrigt en riktigt lattjo drink som alltid passar sig då man vill imponera på någon med sina drinkblandarkunskaper. Smaken kommer jag inte riktigt ihåg så mycket av, men det är absolut inte den som är det viktiga.

Så här gör du en Aphjärna:
Häll 3cl Drambuie i ett lågt glas, gärna ett whiskyglas. Häll försiktigt ner 3cl Baileys i glaset och se till att inte ösa ner det i ett enda plupp utan det skall lägga sig som en klump i mitten. Droppa sedan lite Grenadine här och där för effektens skull och vips, du har gjort en frankenstein och skapat en alldeles egen liten hjärna. (Kan vara bra att ha längre fram under kvällen så låt den stå.)

Skäms lite över att säga det egentligen men funderingen kom till mig när jag satt på behandlingen tidigare idag och jag bara måste dela med mig av denna fantastiska ström av onödigt vetande och högst medvetna pladder.

Ick! Ick!

Ett livstecken

2006-06-16T19:45:00.000+02:00

Hittade en riktigt rolig text som jag ville dela bara.
F.ö. knallar allt på och jag lever.

Brad Paisley - Alcohol

I can make anybody pretty
I can make you believe any lie
I can make you pick a fight
With somebody twice your size.

Well, I've been known to cause a few break ups
And I've been known to cause a few births
I can make you new friends
Or get you fired from work.

Chorus:
And since the day I left Milwaukee
Lynchburg and Bordeaux France
Been makin' the bars lots of big money
And helpin' white people dance
I got you in trouble in high school
College, now that was a ball
You had some of the best times
You'll never remember with me
Alcohol, alcohol.

I got blamed at your wedding reception
For your best man's embarrasing speach
And also for those naked pictures
Of you at the beach.

I've influenced kings and world leaders
I helped Hemmingway write like he did
I'll bet you a drink or two that I can make you
Put that lampshade on your head.

Chorus:
'Cause since the day I left Milwaukee
Lynchburg and Bordeaux France
Been makin' a fool out of folks just like you
And helpin' white people dance
I'm medicine and I am poison
I can help you up or make you fall
You had some of the best times
You'll never remember with me
Alcohol, alcohol.

Chorus:
Yeah, since the day I left Milwaukee
Lynchburg and Bordeaux France
Been makin' the bars lots of big money
Helpin' white people dance
I got you in trouble in high school
College, now that was a ball
You had some of the best times
You'll never remember with me
Alcohol, alcohol...

----------------------------------------------- ----

Något senare...

Idag känns allt bara tråkigt och ensamt. Det är disigt, men varmt så jag har suttit ute en stund iaf. Jag skall på lite minibaluns imorgon på dan vilket skall bli riktigt trevligt så ensamheten borde inte kännas den heller, men det gör den.
Dagen är sådär löjligt seg att jag inte orkar laga mat trots att jag är hungrig som en varg och skulle kunna sluka en mindre sommarstuga, om den var av ost. :-P
Jag har en jädra massa filmer och serier att kolla på vilket jag har väntat länge på då det handlar om upplösningarna, (eller åtminstone säsongsavslutningarna), på de flesta av dem. Ghost Whisperers säsongsavslutning var lite blek, men Invasion, Surface och lite annat väntar så det finns att göra och njuta av, bara jag får till det.
*suck*

Idag hade det varit perfekt att hitta en rejäl slant som glömts bort eller så nån gång och om nån hade stoppat in huvudet i dörren och sagt: "Jag hade inget för mig så jag tittade förbi en sväng, har du ätit, sett nån bra film på senaste eller..."

Jag har kommit fram till att jag har för mycket i skallen just nu för att jag skall kunna få ordning på det, för det mesta. På möten brukar jag alltid vara lättstartad och hittar alltid nåt intressant men nu är jag svårstartad och ibland bara helt blank liksom. Jobbigt!

Nä, en kopp African Rooibos och en stund till i solen kanske gör nån skillnad!?

Tjoflöjt! :o)

Kärlek & Respekt

Ett fyrfaldigt leve!

2006-06-06T18:21:00.001+02:00

Ja, så var det Sveriges nationaldag igen, och för första gången en röd dag i almanackan. Jag har ännu inte tittat i varken tidningar eller TV-tablåer men jag misstänker att det åtminstone görs försök att fira. Om inte så är det stor skam tycker jag. Nej, jag firar inte så värst mycket utan har bara en lugn dag i solen, lyssnar på go musik och kommer fira med en Pizza lite senare, (för Pizza är väl bra svenskt), men flaggan slår vilt i vinden som ackompanjemang till musiken och mycket av tankarna går idag till det som jag uppskattar mest med vårt land och som oxå är alla de saker som gör att jag självklart anser att det är en dag värd att firas.
Vad gäller musiken så kan jag en dags som denna varmt rekommendera Ultima Thules platta "Nu grönskar det" med covers på åtskilliga riktigt svenska låtar, sånger och psalmer.
Jag är pank och behöver lugnet just nu, men hade nån frågat så hade jag säkert hängt på på nåt ändå. Det verkar inte firas särskilt mycket här omkring iaf, men för att vara ett första år med möjlighet att fira som vilket annat land som helst så tar jag det för att vi inte riktigt vet hur vi kan och får göra, hur långt man kan sträcka sig och vad som accepteras, (för det är ju tyvärr en balansgång i dagens Sverige).

Läste f.ö. en riktigt bra kolumn av Björn Ranelid i månadens Dagens Arbete.

Jag hoppas det firas vildare än hos mig, för det är vårt avlånga land värt tycker jag.

Balladen Till Sverige

Jag älskar mitt Sverige, jag älskar mitt land.
Du gamla och du fria och du fjällhöga nord.
Jag älskar mitt Sverige, och jag älskar mitt land.
Och den kärlek som finns här finns ingen annan stans.
Jag älskar Värmlands skogar, och vintrarna i norr.
Jag älskar Stockholms skärgård, i en varm solnedgång.
Jag tycker om att vandra, på stränderna i väst.
Där kan jag finna ro när andra stressar kring som mest.
Jag älskar mitt Sverige, jag älskar mitt land.
Du gamla och du fria och du fjällhöga nord.
Jag älskar mitt Sverige, och jag älskar mitt land.
Och den kärlek som finns här finns ingen annan stans.
Du finner mig i Småland, när vintern blir för lång.
I ett litet, litet hus som var mitt barndomshem en gång.
Vid havet vill jag leva, när våren bryter ut.
Där vill jag sedan stanna kvar tills hösten tagit slut.
Jag älskar mitt Sverige, jag älskar mitt land.
Du gamla och du fria och du fjällhöga nord.
Jag älskar mitt Sverige, och jag älskar mitt land.
Och den kärlek som finns här finns ingen annan stans.
Jag älskar mitt Sverige, jag älskar mitt land.
Du gamla och du fria och du fjällhöga nord.
Jag älskar mitt Sverige, och jag älskar mitt land.
Och den kärlek som finns här finns ingen annan stans.
-Ultima Thule

Kärlek & Respekt

SM i dumhet?

2006-05-27T16:12:00.000+02:00

Det har pratats mycket om Lordi det senaste och deras oerhörda bedrift och storslagna vinst i årets Europeiska schlagerfestival. Utanför media har det dessutom pratats om den ökade acceptansen mot hårdrocken och om den unika lojalitet som finns bland hårdrockens följeslagare men bara där tyvärr, mig veterligen.
Det relativt lilla och trots monsterimagen ganska anspråkslösa bandet från Finland är hett stoff i medierna pga av detta och naturligtvis utnyttjas bandet och profiteras på av företag och människor som iaf jag undrar om de ens är värda att ha skor på fötterna. Många av de individer mina funderingar rör finns på aftonbladet, och säkert utspridda lite här och där på våra övriga skandaltidningar, (men i det här fallet har jag bara läst Aftonbladet så jag låter de andra vara). Aftonbladet utmärker sig i detta fall och jag undrar om det verkligen kan vara sant att de är så dumma eller om det försigkommer nåt slags hemligt tävlande i murvelvärlden om att skriva så dumma artiklar som möjligt och se om man kan få nån halvsovande inte alltför intellektuellt begåvad tidning att trycka alstret.
Aftonbladets Ronnie Sandahl tar alla rekord och lär vinna ovan nämnda eventuellt existerande tävling med en av sina senaste artiklar. Han plockar fram en finsk skandalblaskas framsida och hänger ut dem med en avslöjande och utmålande text där det framgår att hela Finland rasar mot tidningen och bojkottar den. Det berättas om hur den finska tidningens ansvarige utgivare generat bara suckar djupt och helt och fullt verkat inse vilket enormt misstag de gjort,hur tidningen vänds med baksidan utåt i hyllorna och om kassörskor som frågar "Är du säker?" när man ber att få köpa tidningen. Detta skriver man om i värsta fy-för-dig-anda, precis som om vi läsare förväntas vara för dumma för att förstå att aftonbladet är precis lika korkade som sin finska dito, för det är de nämligen.
Vad var det då den finska tidningen hade gjort? Jo, de hänger på förstasidan ut en bild på Lordi´s sångare Mr.Lordi, OSMINKAD, ochAftonbladet gjorde precis samma sak fast då med ett urklipp avsamma framsida...
Isvensk media har det flera gånger påtalats att en del av bandets image är att de aldrig visar sig osminkade i press och media, och är det några som vet detta så är det finnarna, men detta respekteras inte. Nejdå, skandaljournalistiken är sig lik världen över och möjligheten att tjäna en slant på att förstöra för någon går som vanligt före alla tankar på respekt och sunt förnuft. De flesta känner säkert till att megabandet KISS hade samma gimmick innan de sminkade av sig, och de råkade säkert ut för liknande dumheter men med en viktig skillnad, det hade ett mindre värde på den tiden att publicera något sådant och den hänsynslöshet som speglas i dagens media bar inte ens blöjor då. Den finska tidningen lär säkert få sota för sin respektlöshet i form av tappade prenumeranter och, för en tid iaf, minskad försäljning av lösnummer. På den ansvarige utgivaren lät det som att man redan insett fadäsens proportioner och förmodligen står denne inte ensam med dumstruten på, men med största sannolikhet kommer inte Ronnie Sandahl stå bredvid. Det tycker jag är synd, och ren skam, för hur kan man vara så ding i pallet att man gör precis samma sak och tror sig komma undan med det för att man pekar finger åt ett annat håll??
Urdumt helt enkelt!

(Artikeln ligger naturligtvis ute på tidningens nätversion, men den sitter inte längre på förstasidan som den gjorde när jag såg den.)

Respekt!!!

Ett vägskäl, ja tack!

2006-05-22T04:49:00.000+02:00

Jag har inte en aning om vart jag är på väg just nu och jag vill till så mycket att jag inte vet om all världens vägar skulle räcka till...

Jag vet att jag inte skall bry mig just nu, inte om nåt annat än här och nu, men det är fanimig inte lätt även om jag vet att det bara ligger mig i fatet att börja rota i framtiden nu.
Kan inte detta här vara över nu? Så kan jag gå vidare med livet, tjäna pengar, göra saker och planera mera! :-P
Närå, jag vet... Bara ett tag till. Det är snart över. Det gör bara ont en liten stund.

Suck!

Robbie Williams - The Road To Mandalay

Save me from drowning in the sea
Beat me up on the beach

What a lovely holiday
There's nothing funny left to say

This sombre song would drain the sun
But it won't shine until it's sung

No water running in the stream
The saddest place we've ever seen

Everything I touched was golden
Everything I loved got broken
On the road to Mandalay
Every mistake I've ever made
Has been rehashed and then replayed
As I got lost along the way

There's nothing left for you to give
The truth is all that you're left with
Twenty paces then at dawn
We will die and be reborn

I like to sleep beneath the trees
Have the universe at one with me
Look down the barrel of a gun
And feel the Moon replace the Sun

Everything we've ever stolen
Has been lost returned or broken
No more dragons left to slay
Every mistake I've ever made
Has been rehashed and then replayed
As I got lost along the way

Save me from drowning in the sea
Beat me up on the beach
What a lovely holiday
There's nothing funny left to say

Kärlek & Respekt

Smurflandet

2006-05-18T00:18:00.000+02:00

Ja, vi kallade det så, min barndoms hemvist. Det låg en bit från stora vägen så man såg det inte förrän var mitt i det redan. Mellan de sporadiskt placerade husen sköt stora träd upp och bergen omslöt området som muren kring en fästning.
Där byggde vi kojor i träden, paddlade på dammen, sparkade boll på ängen och pallade frukt i trädgårdarna då natten var ljus och varm. Där formades vi och växte. På morgnarna samlades vi vid brevlådorna och väntade på taxibussen som skulle ta oss till skolan, och hem igen, för det var det som hände efter skolan som var det viktigaste då. Lek och fantasi gick före prestationer och krav, som sig bör i barnets värld.
På somrarna flyttade det ut folk från stan till sommarstugorna och vi blev fler kamrater då allting blommade och grönskan var tät. På dagarna hängde vi nere på stranden och njöt, solade och badade. På kvällarna åkte vi moppe, hängde på fotbollsplan eller drog ner till stranden igen för att grilla och mysa vid lägerelden i "forminnet".
Vi hade det bra där i smurflandet, skyddade från omvärlden och omhuldade i vår egen trygga tillvaro. Det var en härlig tid.

Men, till slut blev vi äldre och började i andra skolor och träffade andra kamrater. Vi fick jobb, ryckte in, träffade tjejer/killar eller fortsatte studera på annan ort, och en av oss gick bort.
Som en sorts oundviklig evolutionär utveckling splittrades vi som löv för höstens vindar och verkligheten var total. Våra liv fylldes av en massa annat, och lek och fantasi byttes mot överlevnad och måsten.

Låter jag bitter? Det kanske jag gör, även om jag inte känner mig direkt bitter utan snarare sentimental. Och jag är lycklig för att jag fick uppleva allt det där, känna alla de där människorna och göra alla de där sakerna. Som jag ser det hade jag en fin barndom som var rik på oändligt många sätt. Jag var inte riktigt beredd när den var över bara, eller så var det så att den faktiskt fick ett abrupt slut. Fast övergången mellan barndom och vuxenvärld kanske alltid upplevs som skakande pga att de skiljer sig så markant från varandra!?

Nåja, "ja ä int bitter" som sagt utan tacksam för det som var. Jag skulle kunna fylla i så enormt mycket mer egentligen, sånt som första kyssen, första vurpan med moppen, första fyllan, alla kärlekar och skrubbsår m.m, men det skulle bli för mycket även om jag är tacksam för det mesta. Vi tappade en vän, en tapper och godhjärtad kille, men det är väl så livet är tyvärr och det är väl egentligen det enda jag kan säga att jag är bitter över.

Alla tänker vi väl ibland tillbaka på vår barndom emellanåt och ser på det med dagens ögon. Ler åt det med en allt mer och mer rynkig mun men minns det ändå som igår. Jag fick previlegiet att bo där igen, några år senare, med min egen familj. Jag hoppas att min son, trots att det inte blev så länge som jag kanske skulle velat, även han fick uppleva åtminstone lite av det jag gjorde när jag var i han ålder och själv sprang barfota på samma vägar och klättrade i samma berg i samma skogar.

Jag skall ta och åka dit ut nån dag, till Buerås, och se hur det ser ut nu. Kika på hur de hus jag bott i ser ut idag och kanske få en glimt av dem som bor där nu. Jag vill se hur det har förändrats och vad som finns kvar av det som jag kommer ihåg. Jag vill uppleva känslan av något igen, kanske bara för ett ögonblick, men om det går, så vill jag så gärna känna glädjen och värmen vi hade igen. Och jag vill passa på att tacka.

Nån kanske undrar hur jag snurrade in på det här, men jag bara gör det emellanåt. Ibland snurrar jag bara in på något helt oförhappandes och ibland föds en fundering ur en annan fundering eller någon tankegång som uppenbarar sig i min trassliga hjärna. Den här gången vet jag på ett ungefär varifrån det kom faktiskt, det är inte ofta jag gör det, (tyvärr eller som väl är), men idag besparar jag er ursprunget och hoppas istället att jag lyckats förmedla en liten gnutta glädje i någon form.

Både ljust och mörkt, jag minns allt med ett leende! :o)

Kärlek & Respekt

Sommar & Sol

2006-05-11T00:37:00.000+02:00

Smekande värme och doftande grönska omger oss då hela världen tycks vakna till liv och allting lever upp. Det går nästan för fort för att man skall hinna uppfatta, insupa och till fullo uppleva förändringarna, men det är helt underbart trots det.

Idag har jag suttit ute en del och som vanligt kommer det mycket funderingar och tankar. Egentligen skulle jag vilja sätta varenda bokstav på pränt, men sitter för det mesta bara nöjt kvar och ruvar på mina tankar. Det har en viss charm i sig att göra det, och om inte annat kanske en tanke eller två dröjer sig kvar eller dyker upp igen så att jag kan dela den med någon annan, ibland händer det faktiskt.

Idag när jag satt där undrade om huden smälter om man sitter för länge i solen så kom det lite självömkan. Jag kände mig lite ensam ett slag och helt oförhappandes hade det lilla ögonblicket i verkligheten förvandlats till en vånda utan like...
Men, det var aldrig nån fara på taket egentligen utan snarare tvärtom så fick det mig att fundera på saker och ting ur ett lite annorlunda perspektiv bara. Jag tänkte på hur lätt det är att bli bitter, även om man bara utsatts för livet självt en gång, eller hur lätt det är att känna sig övergiven, trots att man förmodligen valt att vara det just då. Mmm, jag vände och vred på saker och ting, tittade på både bak- och framsida och såg att något sällan har bara en orsak eller en lösning...
Jag insåg dock hur enormt svårt det är att se saker och ting "ur en annan vinkel" just när man står "mitt i det", även om jag länge haft som primär uppgift i livet att lära mig att göra just det. Kanske uppfattas jag ibland som falskt entusiastisk eller över-optimistisk, men det låter jag i så fall stanna hos betraktaren för utan den förmågan skulle jag gått under för länge sen. Jag har helt enkelt inte råd att gräva ner mig för mycket eller fastna vid några hinder, mitt liv är för kort. Visst fan är livet orättvist och ibland så överdrivet hårt att jag undrar vad som egentligen är meningen med allt, men jag kan inte stanna vid det ändå.

Ibland suger livet, stenhårt, men det är bara så och det är bara att ta det för vi överlever det mesta och livet går alltid vidare så småningom. Bara att ta de lärdomar man kan få ut av nuet och se framåt, för man glömmer aldrig smärtan ändå.

Oj vad jag seglar iväg! :-P
En annan som oxå funderat lite kring livet är Ulf Lundell, och här gör han det i ytterligare en brilliant text.

Ulf Lundell - Aldrig Så Ensam

Nu Faller regn på löv
Nu faller löv från gren
Nu skymmer det mitt på dan
Det mörknar på stadens scen
I parken där ungarna lekte
och jagade runt hela dan
där krattar man undan sommarn
Hösten har kommit till stan
Du vill inte gå upp idag
Det finns inget som lockar dej mer
Det är inget du vill säja eller ha
mer än en varm vrå där du kan sjunka ner

Heartbreak Hotel har stängt för säsongen
men jag blir din nattportier om du vill
Och kastar du dej av och an i sömnen
ska jag hålla dej tills du blir still
Jag ska hålla dej tills du blir still

Det tar tid för tårar att torka
Så är det för var och en
Du måste igenom vintern
om du vill se sommaren igen

Dom svarta hålen öppnar sej
och du har ingenting att hålla dej i
Det du känt så väl är plötsligt främmande
Din egen röst går dej förbi
Till och med din röst går dej förbi

Men du är aldrig så ensam som du tror
Månen är din syster solen din bror
Du är aldrig så ensam som du tror
Det kommer en främling
han vet var du bor
Han kommer längs vägen smutsig och trött
Han har en hälsning från nån som han mött
Du är aldrig så ensam
Aldrig så ensam
Du är aldrig så ensam som du tror

Jag minns hur ditt skratt
kunde få folk på gatan att stanna upp och
vända sej om
Det var alltid du som tröstade dom slagna
Det var alltid du som stöttade dom
Din dörr var alltid öppen dag som natt
och dom kom till dej
och du gav av din tid och medlidande och kärlek
och dom skänkte dej nån slags frid
Du trodde det var ömsesidigt
Du trodde det var en fråga om att ge och ta
Du hade din betydelse
Det var till dej dom kom varje dag
Sen tog dom allt dom kunde och lämna dej kvar
vid en fläckig duk och ett sprucket glas
Och allt dom sa bakom din rygg sen
och tistlarna dom satte i din vas

Nu är du bitter och vill va ifred
Nu är världen bara lögner och svek
Jag trodde du visste
Jag trodde du förstod att det här är ingen lek
Det här är knappast nån lek

Men du är aldrig så ensam...

Kärlek & Respekt

Det perfekta slutet.

2006-05-07T22:50:00.000+02:00

Ur en peotisk synvinkel i alla fall...

Det är 17 grader ute fortfarande och klockan närmar sig halv elva. Jag sitter på uteplatsen med en kopp thé som börjar ta slut, en purpurfärgad horisont framför mig och Pink Floyds "Us and them" på låg volym i bakgrunden. Jag bara njuter. Njuter, av värmen, dofterna, den vackra himlen och åt att det är så skönt att vara hemma igen efter en riktigt trevlig långhelg ihop med en vän en bit härifrån. Det var en helg med upplevelser, avkoppling och trevligt sällskap så jag är absolut inte missnöjd eller har längtat tillbaka hem det minsta lilla, men promenaden från Kungsbacka station till där jag hade bilen parkerad kantades av ljusgrönt och underbara dofter från prunkande växtlighet och värmen låg helt still i staden när en blodröd sol sakta sänkte sig bakom trädtopparna i nordväst. Det började där. Väl hemkommen öppnade jag dörren för att vädra lite då här har varit igenbommat några dagar och ett par och då kände jag genast att ikväll förtjänar lugnet mitt sällskap. Så jag gick ut och satte mig, tittade på himlen, lyssnade på Pink Floyds "Echoes", (fylld med godbitar), såg ett flygplan och undrade om de kanske varit i Kanada, där var jag en gång, tänkte att det kanske blir en god sommar den som kommer, njöt av mitt thé och lät lugnet sluka mig för en stund. Och här är vi nu. Jag har just kommit in och är fortfarande bara nöjd.

Pink Floyd - Us And Them

Us, and them
And after all we're only ordinary men
Me, and you
God only knows it's not what we would choose
to do
Forward he cried from the rear
And the front rank died
The General sat, and the lines on the map
Moved from side to side

Black and blue
And who knows which is which and who is who
Up and down
And in the end it's only round and round
Haven't you heard it's a battle of words
The poster bearer cried
Listen son, said the man with the gun
There's room for you inside

Down and Out
It can't be helped but there's a lot of it about
With, without
And who'll deny it's what the fighting's all

about
Out of the way, it's a busy day
I've got things on my mind
For want of the price of tea and a slice
The old man died

Kärlek & Respekt

Ja jädrar! (Ons 26 apr 18:27)

2006-05-07T22:46:00.000+02:00

Ibland undrar jag om hur jag kunnat knata omkring med musik runt mig de flesta av dygnets vakna timmar i nästan trettio år utan att höra texterna till en del låtar.
Förr lyssnade jag mer på musiken, men vilka missar jag har gjort! :-P

Sitter iaf här ensam igen, (ja man får ju leva med det), efter en kanonbra helg med Ellie och Trofast och rotar bland gamla skivor och hittar guldkorn efter guldkorn. Eller vad sägs om Koto´s "Visitors", Chris Isaak´s "Blue hotel" och Saga´s "Humble Stance?

Helgen har som sagt varit toppen. Den blev lite längre än planerat, men det var trevligt på sitt sätt helt klart! :o) Tror att vi lätt tagit oss igenom uppåt femton filmer eller så, på 6 dagar! :-P

Allt annat rör sig i vanlig takt och som alltid lite lagom upp och ner.

Dagen började jag med att traska ut i skogen och tända en en brasa åt en åttondeklass som skulle vara på "banan" idag. (Se här för info om vad "banan" är för något.)

Avslutar med ett citat från en av de gamla med guldkant.

"Love is like oxygen
You get too much, you get too high
Not enough and you're gonna die"
-Sweet, (från låten "Love is like oxygen")

KÄRLEK

Glad påsk! :o) (Lör 15 apr 01:10)

2006-05-07T22:44:00.000+02:00

Glad påsk! :o)
Idag tänker jag inte skriva nånting. Bara önska glad påsk till dig som läser och dela en bra låt och ett klokt ord.

Pink Floyd - High Hopes

Beyond the horizon of the place we lived when we were young
In a world of magnets and miracles
Our thoughts strayed constantly and without boundary
The ringing of the division bell had begun

Along the Long Road and on down the Causeway
Do they still meet there by the Cut
There was a ragged band that followed in our footsteps
Running before times took our dreams away
Leaving the myriad small creatures trying to tie us to the ground
To a life consumed by slow decay

The grass was greener
The light was brighter
When friends surrounded
The nights of wonder

Looking beyond the embers of bridges glowing behind us
To a glimpse of how green it was on the other side
Steps taken forwards but sleepwalking back again
Dragged by the force of some inner tide
At a higher altitude with flag unfurled
We reached the dizzy heights of that dreamed of world

Encumbered forever by desire and ambition
There's a hunger still unsatisfied
Our weary eyes still stray to the horizon
Though down this road we've been so many times

The grass was greener
The light was brighter
The taste was sweeter
The nights of wonder
With friends surrounded
The dawn mist glowing
The water flowing
The endless river

Forever and ever
KID: {gurbling) Hi.
MAN: Is that Charlie?
KID: Yes
MAN: Hello, Charlie.
(Kid hangs up)
MAN: Great. (Man hangs up)

"Livet är inte de dagar som gått utan de man minns."

Kärlek

Ett klokt citat bara... (Ons 12 apr 23:00)

2006-05-07T22:41:00.000+02:00

"Jorden hör inte till människan; människan hör till jorden.
Detta vet vi.
Allting är sammanlänkat som blodsbanden inom en familj.
Allting hör ihop.
Vadhelst som drabbar jorden, drabbar jordens söner.
Människan vävde inte livets väv, hon är blott en tråd i den.
Vadhelst hon gör mot väven, gör hon mot sig själv."

-Saquami Hövdingen, Seattle 1854

Rockens intåg i folkhemmet?

2006-04-03T13:45:00.000+02:00

Mmm, är det vad vi nu står inför? Är detta tiden då rocken på allvar tar klivet in i folkhemmets hjärta? Jag hoppas det, för det är den värd!

Ända sen jag var liten har det alltid varit rock i olika former som legat mig närmast, och i vått och torrt är den fortfarande med mig. Det som hänt senaste tiden, vad gäller mig själv, är att jag börjat ta in mer nya intryck då rocken blivit lätt-tillgängligare än den nånsin varit förr. Jo, det är faktiskt så, för idag finns det både TV-program och hela radiostationer enbart tillängnade rock och dess spridning. För den mer påläste som kanske höjer ett finger just nu säger jag bara:
-"Rundgång!" skall snart vara tillbaka i rutan skall du tro. Och det säger jag inte bara för att vara duktig för det är faktiskt så att nåt som rocken alltid haft som självklart, (och i de flesta forum öppet erkänt), epitet är de hängivna fansen.
Har du inte mailat SVT om programmets fortlevnad ännu? Ställ dig i hörnet och skäms en liten stund bara och sätt dig sen och maila från hjärtat och förklara att de skall återuppliva programmet innan likstelheten hunnit sätta in!
Tillbaks på spåret. Rocken är mer lätt-tillgänglig, och framförallt mer accepterad nu än nånsin. Den har flyttats från mindre omtalade genrer och gråa klubbscener till bästa sändningstid och de stora arenorna. Att idag säga att man är någon form av rocker innebär inte att man närmast därpå måste ducka för att undvika bespottning och inskränkt hån i form av förutfattade meningar om särskild härlångd etc. Jovisst finns det många grenar inom rocken, och naturligtvis är vissa av dem mer benägna än andra att "sticka ut", men som med allt annat som har med rocken att göra hanteras det med ett förunderligt lugn och en stor portion humor. Det är okej att vara rocker idag, mer okej än nånsin förr, vare sig du är dödsmetallare eller bara tycker Danko Jones svänger lite extra jämfört med schlagerskvalet.

Jag är lyrisk! Jag stoltserar glatt med tröjor från radiostationer som Bandit Rock och P3 Rockster. Lite särskilt glatt då det länge varit en stor grej inom rocken att stödja det man gillar och att visa det genom att bära kläder och andra prylar med bandens namn på. Jag sitter som klistrad vid radion på lördagkvällarna, (varannan ihop med min precis lika rocktokige son), och hoppas innerligt att vi får tillbaka Rundgång i rutan så snart som möjligt, för rocken har ett behov att fylla.

Jag känner att jag kan hålla på i evigheter med min glorifiering av rocken, men jag tror mig inte vara ensam, iaf inte om att ha noterat att rockens närvaro vuxit betydligt på senare tid. Johanne Hildebrandt skrev t ex en kolumn i Aftonbladet om det för ett par veckor sen, läs den. Som alltid när hon skriver är det rakt på sak och inget skitsnack. Jag tackar henne för att hon så kompetent lyfter fram sånt som är viktigt i vår tid och vårt samhälle, hon är duktig som fan den tjejen.

Är du av annan åsikt eller bara är nyfiken på vad det är jag går igång så på så kolla in Rundgångs hemsida och lyssna på några program. Eller kika in på SVT´s dito och klicka dig fram till Rundgång och TITTA på ett par program. Jag tror inte att du inte blir besviken för där finns nog nåt för alla inom rocken.

Till tonerna av Lacuna Coil´s "Our truth" tackar jag för mig och önskar alla mina vänner mycket kärlek och framförallt mycket rock!

Det måste vara våren!?

2006-03-29T02:10:00.000+02:00

Det pratas mycket om kärlek överallt tycker jag och det är säkert vårens påverkan kan jag tro. När jag säger kärlek så menar jag inte enbart den som handlar om värme och omtanke utan den mellan två människor. Kärlek är alltid stort, men den är det största av allt.

Mitt liv är lite gungigt just nu, men jag har mycket kärlek i mitt liv för det och försöker att ge tillbaka av den så mycket som jag bara kan för jag tror på det där med att "man får vad man ger".
Fast visst saknar jag oxå den stora sorten, den som suger tag i en, lyfter en högt högt upp och får vem som helst att känna sig oövervinnelig. Påverkad av våren eller gud vet vad, men visst finns längtan och saknaden där ändå.
Det är en komplicerad grej många gånger, fast när allt kommer omkring inte så komplicerad ändå. Komplex snarare kanske, då den gör ett så mångfassetterat intryck på ens liv.

Jag är lite trött och jag känner att jag snar ttrasslar in mig i mina egna tankar när jag snubblar omkring bland all ord! :-P

Jag har som sagt en massa kärlek i mitt liv trots allt och jag ger så mycket jag förmår, (även om det vissa dagar kanske är lite mindre än jag önskar kunna ge då behandlingen tar en hel del energi av mig titt som tätt), men jag är tacksam som sagt.

Det finns många vackra texter om kärlek, men en som råkar finnas på trumhinnan just nu är Moody Blues "Night in white satin". Lite flummig kanske, men det speglar ju trots allt en era som verkligen gick i kärlekens förtecken. Jag skall inte analysera sönder den eller lägga en massa av mina, (samtida!), värderingar i den utan bara säga: -Låt väl smaka, jag gillar den skarpt! :o)

The Moody Blues - Nights In White Satin

Nights in white satin,
Never reaching the end,
Letters I've written,
Never meaning to send.

Beauty I'd always missed
With these eyes before,
Just what the truth is
I can't say anymore.

'Cause I love you,
Yes, I love you,
Oh, how, I love you.

Gazing at people,
Some hand in hand,
Just what I'm going thru
They can understand.

Some try to tell me
Thoughts they cannot defend,
Just what you want to be
You will be in the end,

And I love you,
Yes, I love you,
Oh, how, I love you.
Oh, how, I love you.

Nights in white satin,
Never reaching the end,
Letters I've written,
Never meaning to send.

Beauty I'd always missed
With these eyes before,
Just what the truth is
I can't say anymore.

'Cause I love you,
Yes, I love you,
Oh, how, I love you.
Oh, how, I love you.

'Cause I love you,
Yes, I love you,
Oh, how, I love you.
Oh, how, I love you.

(Late Lament)

Breathe deep the gathering gloom,
Watch lights fade from every room.
Bedsitter people look back and lament,
Another day's useless energy spent.
Impassioned lovers wrestle as one,
Lonely man cries for love and has none.
New mother picks up and suckles her son,
Senior citizens wish they were young.
Cold hearted orb that rules the night,
Removes the colours from our sight.
Red is grey and yellow white.
But we decide which is right.
And which is an illusion???.

Kärlek

Jag är mänsklig.

2006-03-25T18:51:00.000+01:00

Är det omöjligt att göra bot för ett helt liv?
Kan man nånsin göra det eller blir det bara brottstycken som i sig får symbolisera helheten för att man skall kunna gå vidare utan att fastna och gå under? I en del fall är det nog så att det helande botet är en livslång process som kanske aldrig avslutas helt och då handlar det snarast om att acceptera, erkänna sin mänsklighet och därmed kunna lägga den händelsen eller det tillfället bakom sig. Kanske är det som en bok som ställs, med ett par hundöron kvar som en påminnelse för framtiden, tillbaka i hyllan för att förvaras och förvaltas som redan läst.

"Ett gott omdöme beror på erfarenhet och erfarenhet beror på dåligt omdöme."

"Tar man ingen lärdom av historien har man ingen framtid."

Idag har jag förtagit mig en uppgift som ingår i behandlingen, och aldrig trodde jag att jag skulle påverkas så starkt av något under behandlingen. Mina snart 2 år och åtta månaders nykterhet känns ganska futtigt ibland, även om jag ändå vet vilken bedrift och merit det är.

"Du kan inte välja hur du ska dö, eller när. Du kan bara bestämma hur du ska leva."

"Det tar mindre tid att göra en sak rätt än att förklara varför allting gick fel."

Nu vill jag ha en kram...

Kärlek & Värme

Bättre min i din än vår i luften

2006-03-21T19:22:00.000+01:00

Idag har jag faktiskt varit ute och plåtat och fått ihop en liten hög bilder som jag är nöjd med, TROTS att det var med den gamla skruttkameran! :o)

Jag var seg som en snorkråka imorse pga att jag sov dåligt inatt, (det blir så när man sover på dagen), men kom ändå iväg i tid och hade en mycket intressant session på Hoppet. Så dan började alltså bra, MEN, den fortsatte bara bli bättre! 8-)
När jag åkte hemåt såg jag med en gång att idag gällde det att ta chansen, för snön håller ju på att smälta bort nu och himlen var full av helsköna moln.
Så jag åkte hem och hämtade min gamla Olympus och körde ett varv. Det blir ju inga stora bilder direkt, och jag har säkert lagt långt över två timmar på att redigera upp dem, men jag är nöjd trots allt.

Hela albumet hittar du här.

Så var det med det! :-P

Nu skall jag ta och sätta mig framför TV:n och titta på en go film, så hej så länge! :o)

Kärlek

Jag mår alldeles förträffligt

2006-03-20T23:54:00.000+01:00

Trivs med behandlingen och livet i stort.

Ville bara meddela det! :o)

Dagen i dag...

Dagen i dag är en märklig dag.
Den är din.
Gårdagen föll ur dina händer.
Den kan inte få mera innehåll
än du redan har givit den.
Morgondagen vet du ingenting om.
Men dagen i dag har du.
Använd dig av det.
I dag kan du glädja någon.
I dag kan du hjälpa en annan.
Dagen i dag är en märklig dag.
Den är din

Kärlek

Genom smärta växer vi...

2006-03-19T13:59:00.000+01:00

... men den blir lite tjatig ibland och känns då bara onödig.

Jag har egentligen inget vettigt att säga mer än att idag är en bra dag, och jag nöjer mig med det även om där fortfarande finns ett visst mått smärta även i mitt liv. Det är väl åas nödvändigt, för balansens skull och för att jag skall kunna växa.

Jävligt sugen på att dra till Sweden Rock i år, men det känns som att det inte är läge ändå så jag låter visionen sträcka sig till nästa år istället. Men fan vilket sug det är nu när jag har hört Timothys historier om gårdagen och sett signerade tröjor och skivor. Kanske skulle hitta på nåt roligt i samband med att Metallicas platta kommer längre fram i vår!? Mmm, det skall jag lura på.

I fredags hade jag ett samtal med FK igen, ett samtal som borde varit mer oroande än det var konstigt nog. Just nu har jag "torrt på fötterna" i form av den trygga vetskapen att jag iaf klarar mig fram till månadsskiftet och har mat i frysen och allt sånt där, men vad som händer därefter vet jag alltså fortfarande inte. Det är irriterande att behöva känna sån maktlöshet bara för att "storebror" skall lägga sitt veto innan jag får mitt, men det är väl som Otto säger: "vill den inte bumma så vill den inte bumma". Jag kanske bara har blivit avtrubbad, men det tror jag inte för nu vet jag att jag har rätt på alla sätt och att jag dessutom har folk med mig som "jobbar för min sak" i ärendet.

Nä, nu skall jag lyssna vidare på Bandit 106,3 och börja fissla iordning så att vi kan få ihop vår fläskfilé afrikana senare.

När jag var femton fick jag bl.a. en plånbok av farmor och farfar, båda har ju lämnat oss idag men nåt har man ju alltid kvar av dem som gått vidare och här är en tänkvärd text som jag fick ihop med plånboken jag fick på min femtonårsdag, för länge sen...

"För pengar kan man få allt, men nej, det kan man inte.
Man kan köpa mat, men inte aptit.
Medecin - men inte hälsa.
Mjuk säng - men inte sömn.
Lärdom - men inte vett.
Nöjen - men inte glädje.
Bekanta - men inte vänskap.
Lugna dagar - men inte fred.
Skalet av allt kan man få för pengar, men inte kärnan. Den är inte till salu för all världens guld."

Känn kärleken!

Bland maskhål och kvarkar

2006-03-18T21:06:00.000+01:00

Vad det är segt när en lördagkväll blir så utdragen som denna...

Ingen mat mättar, hur god den än må vara, för den kan inte stilla min hunger. Inga ljud, inte ens ekot efter ett, fyller det tomrum som omger mig.
Ingen värme gör annat än att höja temperaturen och därmed öka trycket tills hettan får sinnena att koka över och rastlösheten blir omöjlig att dämpa då alla idéer känns gamla efter bara en minut.

Endast väntan kvarstår, men ger inget hopp eller tillfredställelse den heller för det är trots allt emot dess natur. Istället förlängs den, töjs och sträcks ut till en seg, klibbig väv som omsluter mig, lindar in mig, i det tomma hål som är ikväll och tillika mitt enda sällskap.

Till slut blir det enda hoppet nästa gryning, en ny morgon, och kanske KANSKE, en annan dag...

BläH!

Sådär! Det var mina femton minuter av självömkan för idag. Hur såg dina ut, om du hade något att självömka över?

Timothy har ju gett sig av för snart sex timmar sedan för att roa sig med kompisarna i stan och avsluta med att se In Flames live i Lisebergshallen. Jag har genom en god vän fixat en minibuss så jag kan hämta dem allihop efteråt och när jag nu sitter här och väntar ter sig sekunderna ticka sakta som utdragna slag på en gong-gong där det ena slaget måste tona ut innan nästa kan slås an.
Jag skall väl kanske inte klaga iofs, för jag har ätit räkpasta och paj till efterätt och sitter mitt i ett litet minimaraton med Desperate Housewives för att komma ikapp serien. Jag har bakat lite kakor och provat lite nya trix med goda resultat och jag har lyssnat på en massa musik. Mitt liv är inte fattigt på något sätt egentligen, men likförbaskat kändes det som mitt bröst fylldes med isvatten när jag satt där i soffan och kände mig påtagligt ensam då där inte fanns någon att dela den lilla tanken med.
Visst har det sina fördelar att vara ensam ibland, men de övervägs helt klart av alla dem som ligger i tvåsamhetens vågskål. Så är det bara, och ibland blir det tydligare än annars.

C´est la vie! :-P

Jag självömkade nog inte så mycket igår så jag tar en kvart till, för vid såna här tillfällen är det väldigt lätt att hamna i djupare och mer allvarsamma funderingar. Jag skall skona er dem, ni säkert har egna ibland. Men jag måste ändå säga att ibland så undrar jag, om det någon gång och på något sätt skulle bli möjligt att få veta resultatet av de motsatta valen man gör i livet, de man inte gör, om man fick veta resultaten av dem, skulle vi våga titta på svaren då?
Jag är ingen hårdnackad tjurskalle som vägrar erkänna mina fel när jag gör såna, men ibland får jag en krypande känsla av att jag just denna gång kanske inte borde stå så benhårt fast vid vad det nu var för val jag gjorde, utan ödmjukt borde gå ner på knä och bita den ryska räven i röven eller vad det nu var det hette...

Nä tack, jag stannar där. Jag tror ändå inte jag kommer nånstans med den funderingen ikväll, eller nånsin, för i viss mån är det trots allt utom vår kontroll vad vi gör och inte. Förmodligen är det bara ovissheten och det nesliga att vi aldrig får veta om vi gjorde rätt eller fel i en viss situation som driver med oss och slår knut på tarmarna i skallen.

Jag tar en kopp thé, bänkar mig bredvid fikusen i soffan och kikar vidare på Gabrielle, Mike och de andra i Desperate Housewives. Förhoppningsvis slutar de de gräla, gråta, bråka och smida ränker snart så att min flykt undan det mattsvarta kan vändas till något guldkantat och lättjefyllt.

Kanske borde jag avsluta med ett klokt ord eller en bra och tänkvärd text? Låten "Animals" med Nickelback lyssnar jag en hel del på just nu. Det är bra ös i den och utan att egentligen ha lyssnat särskilt mycket på texten så måste jag säga att den faller mig i smaken då den påminner mig om vi trots allt bara är djur, om än relativt intelligenta sådana.

Fast allting är ju relativt! 8-)

Bomshackalak!

Kärlek

Solens sista strålar

2006-03-17T18:34:00.000+01:00

måste tyvärr avnjutas inomhus pga kylan, men de värmer ändå.

Kärlek

En ljusglimt

2006-03-17T17:26:00.000+01:00

Ett guldkorn i sanden
En liten strimma hopp i det till synes ändlöst mörka

Vår är Kärlek! :-P (Bättre min i din än vår i luften dock! ;-)

Jag kan inte låta bli att bli att påverkas av våren, det är så härligt. Idag har jag suttit ute en lite längre stund och hela jag bara suger åt mig solen, värmen, energin.
Fast idag när jag satt där ute så kom jag att tänka på Tyson, jag saknar honom. Det brukade vara han och jag som satt där ju. Lite mysko egentligen, för jag har alltod sagt att jag inte vill ha hund, men när Elli presenterade mig och Trofast så föll jag som en fura ändå. Men för dem som läste min dagbok häromdagen kanske det är förståeligt att man lätt blir kär i ett så underbart djur...
När jag tänker på det så är det alltid att jag inte vill ha det stora ansvaret som varit mitt främsta argument för att inte vilja ha hund, och att jag vill ha friheten att kunna göra vad jag vill när jag vill utan att behöva planera. Måhända är det bara för att ansvaret inte varit själv-valt som jag har stretat emot? Kanske hade det funkat om jag hade fött idén att skaffa hund själv? Åas, det har jag ju inte gjort hittills...

Nåväl.

Nu skall jag ställa mig och skala potatis och lyssna på musik, sköt om er därute.

Skinny - Bara en man

Älskling jag ångrar varje steg jag tar,
se´n den gången du vet vad.
Älskling jag ångrar varje ord jag sa´,
dom gjorde inte någon glad.

Kunde du förlåta, och komma hem igen.
Då skulle världen le mot mig.
Kan du med ditt hjärta, se på mig igen.
Då ska jag alltid älska dig.

Jag är bara en man.
Gör dom fel som en man gör.
Bara en man
Får jag vara din man?
Älska som en man gör.
Bara en man.

Älskling jag drömmer varje natt om dig,
och jag längtar varje dag.
Mmm, gamla minnen, dom förföljer mig,
jag känner bara obehag.

Kunde du förlåta, och komma hem igen.
Då skulle världen le mot mig.
Kan du med ditt hjärta, se på mig igen.
Då ska jag alltid älska dig.

Jag är bara en man.
Gör dom fel som en man gör.
Bara en man
Får jag vara din man?
Älska som en man gör.
Bara en man.
Jag är bara en man.
Gör dom fel som en man gör.
Bara en man
Får jag vara din man?
Älska som en man gör.
Bara en man.

Kärlek

Han var klok "den höge"

2006-03-17T01:18:00.000+01:00

Men han talade i tungor tycks det mig ibland! ;-)

Hittade en sida där Havamal publicerats, i en som jag ser det relativt trovärdig version.
Lite kul för den som är road av forn-nordisk mytologi.

Här ett par utdrag:

95. Blott själen gömmer,
vad i hjärtat bor,
ensam sin känsla han känner.
Ingen sjukdom är värre
för en själfull man
än att leva, med intet belåten.

103. Man skall glad i hemmet vara.
och glamma med gäster,
dock förståndigt man sörje för sitt;
minnesgod och målför,
om man mångvis vill vara,
omtala ofta det goda.
Ärkenöt den heter,
som har intet att säga;
det är de ovisas art.

65. För de ord,
som till andra man har sagt,
ofta man bitter får böta.

59. Arla stige upp
som har arbetsfolk få,
och tage med sin syssla i tu!
Mycket försinkas
för den, om morgonen sover;
rask är till hälften rik.

50. Tallen torkar,
som på tomten står,
och ej skyddas av bark eller barr;
så är ock en,
som ingen älskar.
Vi skall han länge leva?

11. Bättre börda
man bär ej på vägen
än mycket mannavett.
Sämre vägkost
man ej släpar över fältet
än övermått utav öl.

164. Nu är den Höges sång framsagd
i den Höges sal,
gagnrik för människors söner,
gagnlös för jättars söner.
Hell den, som framsade!
Hell den, som kan!
Njute gott, den som begrep!
Lycklige de, som lyssnat!

Jag tycker iaf det är ganska roligt att försöka tolka verserna. Men det är ju jag det...

Det var då helvete att det skall vara så förbannades viktigt med sömn!

Kärlek, nattsömn och mera vår tamigfan! :-P

Livet är lätt!

2006-03-16T16:01:00.000+01:00

Jag hade en gång ett jobb, och där hade jag även en chef som sittandes i Nice med ett glas färsk bourdeaux myntade uttrycket: "Solen skiner, flickorna ler - Livet är lätt!". Det där tog jag till mig och letade hela tiden tillfällen att använda det. Tyvärr blev jag dock tvungen att lägga mig av med att använda det så flitigt för ganska snart insåg jag att jag hade blivit blåst på ett par månadslöner och fick lägga tiden med just den chefen och det jobbet i papperskorgen...

Men, idag känns det som att det är på sin plats att använda det för livet känns lätt idag, flickan ler och solen skiner! 8-)

Jag blir så lycklig när solen skiner och jag kan sitta ute igen, för när jag kom hem från Hoppet idag så torkade jag av utemöblerna, kokade mig en stadig kopp thé, satte på Lene Marlins senaste skiva och bänkade mig.

Och på måndag är det vårdagjämningen, och nästa söndag går vi tillbaka till sommartid, (rätt tid enligt min biologiska klocka).

Igår fick jag grejat så jag får låna en minibuss på lördag så jag kan åka in och hämta lillen och hans kompisar efter In Flames. Det är fint med vänner som är så generösa! :o)
Behandlingen sitter som handen i handsken. Den tar en del energi, och jag vet att jag säkert kommer göra en och annan grundstötning på vägen, men utan att misströsta för jag vet att jag har vänner som stöttar mig om det behövs, (och om det inte behövs oxå för den delen).

Kort sagt kan man säga att jag gillar läget! :o)

Kärlek, mina vänner, KÄRLEK!

Jag är KÄR!!!

2006-03-13T22:21:00.000+01:00

Hehe...

Jag älskar att skapa reaktioner! :-P
Men lite kär är jag allt. Det känner jag när jag borstar vita hår från mina saker eller ser en ny tuss i ett hörn.

Jag har haft en helt underbar helg. Min vän Ellinore och hennes Trofast har varit på besök och vi har ätit gott, skrattat och pratat, tittat på filmer, lyssnat på musik, och njutit av tillvaron.
Filmerna har varit både roliga och bra, tänkvärda och lättsamma. Musiken god, glad och lugn.
Söndagen spenderade vi till viss del i det fria och promenerade till och från Bräckan. Just nu kommer jag inte ihåg om solen lös, men för mig gjorde den det. Det kändes som en heldag, och den där koppen choklad, och stunden det tog att dricka den, värmde båda gott. (Ja, plötsligt var det ju mörkt i rummet och chokladen var slut för länge sen!)
Och Trofast, snart femårig golden/labrador, var med hela tiden. Från första tassen på Solbacken i fredags, till det breda leendet han väckte mig med i lördags till de tussiga tofflorna som ensamma mötte mig då jag kom hem i eftermiddags. En helt underbar hund, och vän.

Idag har jag dessutom börjat min behandling, på "Hoppet". Det känns roligt och jag ser fram emot det fortfarande. Jag hade många intryck och funderingar med mig därifrån, men jag behåller det mesta för mig själv, hur jag påverkats lär nog märkas med förändringarna ändå.

Fick vara med och ladda en sexårsmedalj ikväll. Det är stort, mycket stort. DET FUNGERAR! :o)

Till tonerna av Carlos Santanas flinka fingrar, (ja det är "Europa"), slutar jag idag.

Jag tackar för helgen, dagen och all kärlek omkring mig.

(Nähä, det blev visst Carole King´s "You`ve Got A Friend" som fick avsluta.

God natt mina vänner! :o)

P.S. Till, och för, Trofast: Ett par fuktiga, runda ögon

Han bad inte att få komma till Dig
Han bara kom för att Du ville ha honom
Han kom till Dig för ge Dig vänskap då andra sviker,
sympati då andra är emot Dig.
trofasthet då andra baktalar Dig.
Han kom för att ge Dig kärlek
då Du känner Dig utelämnad,
sällskap då Du är ensam.

Han gör Dig på gott humör då Du är ledsen,
tar emot Dig med glädjetjut
då Du äntligen kommer hem.

Han är någon som behöver Dig
någon att smeka, leka med
och ha roligt tillsammans med.
Han är beroende av Din omtanke och Din kärlek.
Han protesterar inte då Du missförstår honom.
Han är utlämnad till Dig
på gott och ont.

Han ger Dig sköna,
avkopplande promenader.
Han ger Dig sällskap.
Han ger Dig kärlek och glädje.
Han vaktar och skyddar Dig.
Han varnar om främmande kommer.
Han överger Dig inte så länge han lever.
Han ger Dig trygghet.
Vad ger du?

”En kall nos, Ett par fuktiga, runda ögon, En varm blick, En tass som lyfts och ett huvud som läggs på sned, Öron som försöker uppfatta och förstå...
Din hund”

Denna är skriven av: Anders Hallberg

D.S.

KÄRLEK

Internationella kvinnodagen

2006-03-08T18:20:00.000+01:00

Tja, hur firar man den?
Hur är det meningen att man skall fira den?
Jag tänker ju alltid på kvinnor så vad skulle kunna göras annorlunda? ;-)

Nejdå, lite mera ödmjuk är jag faktiskt, så jag köpte med mig en blomma till min frisörska. Jo, det är klart att det är en pudding, men det är flera år sen jag slutade stöta på henne nu! :-P
Trots detta blev jag femton år igen när jag lämnade över blomman och hon skulle kramas... Spaghetti i benen och alldeles konfys blev jag! ! 8-)

Hahaha, jodå, det är allt en kanontjej.

Hade jag haft en fetare plånbok än jag har så finns det massor med kvinnor som förtjänar uppskattning idag, men det har jag ju inte så det får bli en bamsekram till er alla denna vägen istället.

Här kommer en liten lista på saker som jag lärt mig kan plocka ner mig mer än annat:
1. Ekonomisk otrygghet
2. När någon jag bryr mig om lider

Tvi för sånt!

Igår och idag har jag suttit i balkongdörren och gluttat på solen en smula faktiskt, och i övrigt har jag haft ett par riktigt goa dagar det senaste. Jag önskar er alla detsamma! :o)

Kärlek

Metallica Sunday

2006-03-06T09:26:00.000+01:00

Det här har varit en kanonhelg rakt igenom. Jag var och handlade en bagage full innan jag hämtade upp Timothy, och med en gång när vi kom hem knäppte jag på Bandit Rock. Timothy var helt lyrisk och headbangade från det att vi kom innanför dörren, under tiden som vi packade upp, lagade mat, kollade på Dukes of Hazzard igen, (och åt kyckling-burritos och skrattade oss halvt fördärvade), tills vi gick och la oss.

Lördagen började vi med en maffig frukost medans vi tittade på Elf, och skrattade oss halvt fördärvade, igen! :o)
Resten av dagen bakade vi, (eller rättare Timothy bakade och jag instruerade/tittade på), sirapskakor och paj. Senare kom Moa och vi bjöd på räk-wok med bandspaghetti och Timothys blandbärspaj till efterätt. Efter en stunds ätande så kollade Timothy och Moa på några avsnitt Supernatural medans jag knåpade ihop en flyer om AA´s 50-årsjubileum den 27:e mars. Vid halv elva körde vi hem Moa och resten av kvällen satt vi och spelade Crash Bandicoot och lyssnade på Rundgång.

Lördagens frukost såg ut såhär och bestod i huvudsak av amerikanska pannkakor:

Söndagen började jag med att gå på möte, ett suveränt möte som vanligt, och när jag kom hem så åt vi återigen en brakfrukost och kollade på "Some Kind Of Monster" som jag lånat av Helene. En helt suverän rulle måste jag säga. Troligen den mest intressanta dokumentär jag nånsin sett. Och det var lite extra roligt för jag följde Metallica, (som ju är mina husgudar), under arbetet med "St:Anger" på nätet. Det fanns en sektion på hemsidan som hette "Jump In The Studio" där det frekvent bloggades om vad som hände och så gott som dagligen körde de ut filmsnuttar av vilka många fanns med i "SKOM". Sen tror jag det var lite extra kryddigt för min del då jag och James gjorde i stort sett samma resa under i stort sett samma tidsperiod, och jag kände igen mig i mycket av det som visades av hans vedermödor med livet. Jag säger som Johanne, "all beundran och respekt" till den som håller sig nykter!

Söndagens frulle såg ut såhär och bestod i grunden av Bacon & Ägg:

Kvällen avslutade jag framför TV:n, där jag somnade ganska tidigt.

Såhär efter en mjuk start med ett långt bad kan jag bara säga att det här ser ut att bli en riktigt bra vecka.
Jag hoppas att du får en du med! :o)

Kärlek

För den som orkar...

2006-03-01T00:20:00.000+01:00

Blev idag påmind om en kolumn som Johanne Hildebrandt skrev i Aftonbaldet för ett tag sen. Här är länken till den och en om en helt fantastiskt rolig historia so fanns i dagens nätutgåva av tidningen.

Johannes kolumn

Dagens roligaste eller mest skrämmande artikel?

Mera KÄRLEK!

Gratis framkallning av digitala bilder

2006-02-28T20:48:00.000+01:00

Hehe, vilken kupp jag gör! ;-)

Vissa av er kanske har noterat att jag använder mypix.se som galleri här på webben, och nu tänkte jag alltså göra en kupp av det hela så att jag får ännu mera gratis godis.
Det är nämligen så att när man redan är medlem på mypix.se, (vilket är helt gratis), så får man utöver de 10 bilder man får framkalla för det ringa portopriset 29:-, ytterligare 5 bilder per användare som man kan dra till sajten.

Du får 10 gratis bilder, jag får 5, låter det inte bra?

Vill du så klicka alltså här eller på nån av de andra mypix-länkarna i bloggen.

------- Slut på reklamen -------

Igår fick jag en beställning på en burk vaniljdrömmar av en vän, och senare på kvällen gjorde jag en deal med David där min motprestation resluterade i ytterligare en burk drömmar, så nu har jag stått och bakat en tredubbel sats drömmar. 7-8 plåtar, en blåsa på lillfingret och en saftig sträckning i höger triceps senare så är jag nu klar!
Tur att jag tycker det är roligt att baka. Sen hade jag dessutom god underhållning under tiden för Bandit Rock hade Rammstein-maraton där det skulle röstas fram bästa Rammstein-låten. Är inte riktigt säker på om vinnaren verkligen är den bästa, men av så många bra är "Du Hast" iaf en värdig kandidat.

Läste en så jädra bra insändare i NyTeknik idag om CSN-systemet men tyvärr fanns den inte i arkivet på deras hemsida. Är det nån som är intresserad så kan jag kanske återge en del eller om jag en dag orkar, kopiera den från tidningen. Bara att fråga alltså!

Ytterligare en vän har köpt sig en digitalkamera denna veckan... Jag väntar med iver på den dagen jag kan göra detsamma. Jag saknar verkligen en ordentlig kamera sååå mycket. (Alla bidrag är naturligtvis välkomna så maila mig bara om ni vill veta vilken valuta jag föredrar och hur den kan överföras till mig! ;-)
Jag kan förresten passa på att tipsa om en oerhört intressant artikel på Fotosidan.se om svartvita bilder. Ni som är medlemmar där hittar den på förstasidan, och ni andra kan gott bli medlemmar ni med för det är helt gratis och ett kanonfint forum likväl som en kunskapsbank som heter duga.

Nu skall jag gegga ihop lite mat och senare bänka mig framför dumburken och titta på Joey.

Kärlek

Rock´n´Roll-brödrosten

2006-02-26T03:57:00.000+01:00

http://www.siba.se/Product/Product.aspx?Identifier=SE88552&sName=Husger%c3%a5d+-+Br%c3%b6drostar

Kärlek

Bitten by the bug?

2006-02-24T22:36:00.000+01:00

Tre Kronor gjorde verkligen mos av Tjeckien idag. Jädrar anammat vilken match!
Helt sanslöst att det kommer från mig över huvud taget, men det är faktiskt roligt med hockey. Iaf när det är på den här nivån, för jag vet inte om det bara är nåt tillfälligt, men jag ser redan fram emot söndagen och som jag hoppades blir det OS-FINAL MOT FINLAND!!! 8-)

Jag ser det mest som en lite rolig grej att det är skandinaviskt på båda sidor i finalen, men vad jag förstår av vänner och bekanta som vet mer än mig så har vi tydligen haft lite svårt att hantera finländarna tidigare. Bäddat för en spännande match alltså!

Och förresten, har jag tur så får jag dessutom sällskap till matchen även på söndag. Tack Elli, hockey hade nog inte varit så roligt utan dig! ;-)

>>> Plats för paus. <<<

(Samlar mig lite för att landa från ruset.)

Jag skall inte glömma att nämna tjejernas guld i Curling heller, väldigt roligt! Rock on!

Efter matchen bänkade jag mig i TV:soffan, (ja jag satt ju framför datorn ihop med Elli och jobbade på en fin nackspärr under matchen), och avnjöt en curryspetsad variant på Croque Monsiuer till avsnitt elva av Invasion. Ja, haha, jag trodde säsongen var slut men det var den visst inte. Otroligt spännande fortsättning, och nu ser jag fram emot säsongsavslutningen ännu mer för varje avsnitt lämnar så enormt mycket hängande i luften att de platsar som avslutare allihop.
Surface och Threshold tuggar på med några avsnitt till de med och utan att klassificera de inbördes rekomenderar jag dem varmt till alla som inte redan sett dem. God modern underhållning är det.

Imorgon är det lördag och jag skall in till min far och hjälpa honom med lite grejer och äta lunch eller middag eller både och, det beror på hur långvarig jag blir. Min styvmor lagar nästan alltid mina favoriter när jag äter där så jag ser fram emot jättelasset friterade räkor med sötsur sås, hennes fantastiska strimlade biff och alla de skojiga svamparna. Ibland blir det Huo-Guo, (det korrekta kinesiska uttalet vet jag inte men det låter som Chocko ungefär), men det är oftast när vi är fler för det är en jätteanordning med drösevis olika kött, fisk och räkor som man kokar efter eget behag i en stor gryta mitt på bordet. Till detta har man lika mycket tilltugg i form av grönsaker av olika slag och en massa goda såser. Huo-Guo är tydligen genomkinesiskt och det är väldigt gott. Oftast tar det några timmar innan man är mätt, men då är man oxå jättenöjd! 8-)

Fotnot: Huo-Guo betyder eldgryta på kinesiska.

Nu skall jag bädda ner mig och avsluta en dag som började fullständigt eländigt men slutade med guldkant.

Tack!

Kärlek

Vad hände med DotComGuy?

2006-02-23T23:53:00.000+01:00

Ni vet, amerikanen som låste in sig i en trerummare i ett år i ett vetenskapligt försök att bevisa att det enda man behövde var internet. (Ja det är klart att det fanns kommersiella vinningar oxå, men främst var det för att bevisa nätets nytta och funktion.)
Det finns en massa att läsa om det både här och där i gamla arkiv så jag skall nog sätta mig ner och surfa på ämnet nån dag. Kolla upp lite symptom och sånt där så man inte sitter här varje dag och gör nåt fel! ;-)

Visste ni att i den där Audi-reklamen där en Audi A6 Quattro kör uppför en hoppbacke så är det faktiskt en av deras ingenjörer, (närmare bestämt Uwe Bleck), som rattar bilen. Strongt gjort anser jag, för I 60 km/h körde han rätt upp, (skall läsas med eftertryck och kraftig skånska), stannade på mitten och körde sen vidare till toppen. Häftigt va?

Det hade jag aaaldrig gjort, (annat än för en kraftigt tilltagen summa västerländsk valuta).

Jag trodde bergis det var trickfilmat, för det är trots allt en lutning på 37,5°, och det är ganska mycket. Naturligtvis satte man inte galenpannan i en vanlig sommarutrustad bil dock. Nej, istället krängde man på ett par feta däck med 6 millimeters rallydubb, låste automatlådan på ettan för att få jämn effekt och fäste bilen i en vajer för att bilen inte skulle glida bakåt vid det korta stoppet på mitten, men övriga säkerhetsåtgärder mer än det där löjligt låga räcket som finns där känner iaf inte jag till, (och det nämns inte i artikeln som jag läst ifrån heller).
Man kan faktiskt skymta vajern i reklamfilmen och det är nog därifrån de flesta skeptikerna hämtar sina tvivel.

Så fräckt att det förtjänade att nämnas tycker jag. Dessutom en snygg reklamfilm även om alla vet att Audi är så stolta så över sin 4-hjulsdrift.
(Källa: NyTeknik nr.6, 8 feb 2006)

Tja, så mycket vettigare hade inte jag att säga idag utan tack för mig! :o)

Kärlek!

Är Collegetröjan på väg tillbaka?

2006-02-23T00:12:00.000+01:00

Jag menar, den vanliga, luv-lösa Collegetröjan. Det verkar så... vet inte om det är bra eller dåligt, men "praktiska" tröjor har det varit sparsmakat med på hyllorna ganska länge nu så det kanske är bra!?

Man får ju gratulera oss till alla fina medaljer våra duktiga idrottsmän- och kvinnor tagit idag, och hela svenska Hockeylandslaget som säkrat plats åt oss i OS-semifinalen. Hoppas nu bara att vi får möta Finnarna i finalen, DET hade jag tyckt var väldigt skoj, (för nån gång skall vi väl klå dem rackarna).
Kvällens övriga matcher slötittade jag på samtidigt som jag satt och chattade så jag hängde väl inte med så bra i dem. Den blodigaste matchen ikväll var ju Finland - USA, men den med mest fart i var helt klart Ryssland - Canada för det var väldans vad Ryssarna var duktiga. För säga vad man vill, (och jag hade faktiskt hoppats på att få de tre nationer jag bryr mig mest om i toppen), men Canada förtjänade förlusten för de hade inte tillstymmelse till den närvaro och disciplin som ryssarna hade. En förtjänt seger helt klart.
Förresten, vad är klubborna gjorda av nuförtiden? Norsk furu??? Det där får de rätta till innan finalen! Kompositmaterial. *fnys* Hockeyspelare är rejäla grabbar och klara nog att lyfta några hekto extra! :-P

OBS!
Ta nu inte detta för någon form av expertutlåtanden för det är det då rakt inte. Typ först ikväll fick jag lärt mig att om det är en liten, platt och helt svart boll så är det Hockey som spelas... ;-)

Nu sitter jag här och riktigt försöker värka fram nåt men har svårt att hitta nåt som är tillräckligt intressant att dela publikt.

Det är jobbigt att inse sina begränsningar när man inte kan hjälpa nån som behöver det. Men man är ju inte mer än människa själver så det kan ju rimligen inte förväntas mer av en än man klarar av ändå.

Trots att det mestadels rullar tyngre musik här just nu, (och speciellt Rammsteins "Rosenrot", helt suverän platta), så kan jag varmt rekommendera Stefan Anderssons nya låtar. Jag har inte riktigt lyssnat in mig på allt än men bonuslåten "Tack för mig" hittade omdelbums en plats i mitt hjärta. Har några vänner som skall se honom live nu till helgen och de får bergis en toppenupplevelse.
Appropå musik så fick jag idag reda på att In Flames inte kommer ha nåt backstage-arrangemang på sin spelning i Göteborg, och det kan man kanske förstå för hur mycket får ett band tillbaka utav gamarna egentligen. Synd för fansen men de är en så liten del av den kostnaden så jag förstår helt och hållet. Jag gör i det här fallet vad jag kan för att skaffa signerade grejer till eventuellt schysstare priser åt min son och hans kompisar som skall dit.

Jag lekte med tanken på att dra iväg på festival i sommar, men vi får väl se vilket år jag får tummen ur mitt bekväma arsel och åtminstone gått på en konsert i Göteborg. Jag lutar mig mot att jag gör vad jag kan för att sonen skall få upplevt så mycket musik som möjligt än så länge...

Jag kan meddela att våren antagligen börjat nosa i närheten för jag börjar se bågar både här och där, oavsett om jag har ögonen öppna eller inte! ;-) Det skall bli så underbart att en dag få förverkliga drömmarna om att uppleva vårt avlånga land en sommar på två hjul och jag ser verkligen fram emot den dagen behandlingen är avklarad, då jag har hittat mig en ny karriär och kanske rotat mig i nån rolig bransch igen. Då kan jag fylla på med nya och uppdatera ännu oupplevda drömmar. Känns som att allt står lite still nu, och kanske är det detta som gjort att jag känt mig lite aningens "off" sista tiden!? Men för bövelen nu börjar jag behandlingen på måndag ju så är den bollen i rullning! :-P

Jag såg Dukes of Hazzard idag och höll många gånger på att skratta mig fördärvad. Jag tyckte den var skitrolig och jag diggade som fan till musiken när Dodgen mullrande tog varenda millimeter av vägarna i besittning. Knoxville och "The Stiff-meister" skötte sina roller riktigt bra och söta lilla Jessica Simpson likaså. Fast det är klart, inte är jag helt säker på att hon spelade hela tiden inte... ;-) Närå, jag gillar henne för hon verkar trots allt ha nåt bakom de blonda lockarna, (annat än de ständigt glappande men läckra läpparna alltså), och hon är sexig utan att bli slampig. Det var min åsikt det, ingen lag alltså.

"And now to something completly different!" -Från Monty Python

Det är lite lustigt, för så snart harmonin riktigt lagt sig till rätta och jag verkligen känner stabilitet och trygghet så väcks ändå en viss sorts saknad. Jag förstår att jag saknar någon, och mycket som denna speciella "någon" skulle tillföra mitt liv, men har ändå en ganska diffus bild av "vad" det är jag saknar hos henne. Har jag egentligen några förväntningar eller förhoppningar och hur ser de i så fall ut? Jo det har jag, (konstpaus och precis den tid jag behövde för att dra en djup suck), men det stannar aldrig vid nån klar bild när jag tänker på det utan snurrar på som evigt knirrande lyckohjul. Jag kan bara anta att jag får alla svaren den dag hon eventuellt träder in i mitt liv, och att kontemplera mer än nödvändigt över framtidens eventuella vara eller icke vara borde jag vid det här laget ha lärt mig är så gott som lönlöst.
Men, tankarna, drömmarna och visionerna går aldrig att stoppa trots det. De fyller det tomrum jag hoppas bara är temporärt och ger tröst när ensamhet och tvivel hälsar på.

Jag har lärt mig av andra bloggare att duktigt länka till saker och ting som nämns här, men jag förbehåller mig rätten att sålla bland det och väljer själv vad jag anser värt att länka till och inte. Mycket faller ju trots allt under benämningen "allmänbildning" så hav förtröstan, eller LÄR! :-P

Avslutar idag med en rad jag snappade upp på, Lunarstorm, tror jag det var, och en av Uffes många djupsinniga och begrundan såväl som tiden väl värda låtar.

-Det du fokuserar på blir din verklighet.

Fullt ut (från den lysande plattan, med det ikväll mycket passande namnet, "Män utan kvinnor")

Sparkat in dom här öppna dörrarna
länge nog nu
Slängt mina pärlor i leran
Spelat dubbelt för att få spänning
länge nog nu
Sett Buddha-statyn explodera
på fönsterbrädan

Fullt ut
Ditt kött och din ande
inget annat
Det våta gräset, den tysta staden
det lungna vattnet
Fullt ut
Bara du och ingen annan
Den hårda vägen, den varma natten
Fullt ut

Träffat den där husväggen mitt i prick
länge nog nu
Gått samma vägar om och om igen
Hur tämjer man en tundra
håller ett moln still?
Nog nu
Har alla svar jag vill ha
Tack herre, amen

Fullt ut...

Här kommer lyckan som ett fälttåg
Här kommer lungnet som en storm
Här kommer kärleken som slutet
på historien
Jag tror inte på kvinnan längre
Måste hitta en kvinna att leva med
Att leva med
Att leva med
fullt ut

Fullt ut...

-Ulf Lundell

Kärlek

Tillfälligt rus, eller?

2006-02-21T21:51:00.000+01:00

Jag vet inte riktigt om det bara är för att avsnitt sju faktiskt var ett av de bästa hittills eller om det var för snutten som spelades med The Grateful Dead alldeles nyss i avsnitt åtta, men det tar sig!
Saker och ting har till viss del ställts på sin spets och till och med skurken i serien har fått en personlighet.

Möjligen har vi lämnat det som gav serien lite fjortis-stämpel, för med hopp om mer humor och definitivt mer hjältemod och action har serien nu klart mycket mer potential.

Tar ett break för att kolla på Joey nu, men det ser ut som att Surface tar fart nu.

Kärlek

"Invasive species"

2006-02-21T19:38:00.000+01:00

Vad kan jag säga!? Jag är nu inne på sjunde avsnittet på serien Surface´s första säsong och tamigfan om inte den här serien oxå handlar om en invaderande art som försker ta jorden i besittning. Invasion gjorde det, och så även Threshold.
Nå, är den bra!? Jo det är den, men den närmar sig oxå secenariot från en lite annan vinkel. Här handlar det nämligen om ett hot som härstammar härifrån och inte från yttre rymden, och allt har en lite mjukare framtoning då det finns vissa inslag och karaktärer som lutar mer åt "familjeunderhållning".
Skådespelarinsatserna är bra, och då särskilt Jay R. Ferguson´s i rollen som "Richard Connelly". Han råkar ut för en tragedi och mister en familjemedlem och detta påverkar honom starkt vilket gör att han tycks balansera på ett hårfin gräns mellan frisk och bindgalen sinnessjuka. Hans karaktär är dock ganska lustig även utan denna touch av vansinne för han spelar en relativt macho medelålders man från den sydliga amerikanska mitten som trots allt kaos omkring honom har en unik sinnesnärvaro. I serien paras han ihop med Lake Bell som spelar "Laura Daughtery", ensamstående mamma och selfmade doktor i Oceanografi. Även hon en intressant karaktär, men trots allt ganska blek om man jämför med de kvinnliga hjältarna i många andra serier och flmer. Hon har dock en ganska stark och harmonisk framtoning men speglar nog mer intelligens än sexiga muskler.

Den lite lustiga delen av serien handlar om en fjortonårig kille vid namn Miles Bennett och hans fullt fungerande men, som alla andra, lite smått dysfunktionella familj. Här kommer "familjeunderhållningen" in i det hela. Miles och hans bästa vän upplever äventyr på fjortonåriga pojkars sätt och detta drar ner serien till en iofs ganska humoristisk men lam nivå då de hårt kämpande och ständigt lika välmenande föräldrarna och den jobbiga storasystern blir ganska stereotypt och osar Lizzie McGuire så näshåren krullar sig.

Nu skall jag inte avslöja så mycket mer om just denna serie utan spara mig till att en annan gång berätta mer om Invasion och Threshold som iaf enligt mig ger mer, men det får som sagt bli en annan gång.

Nu skall jag steka fisk, piska ihop lite potatismos, leka med de extremt gulliga babyplommontomaterna och röra ihop en remoulade.

Kärlek!

Filmkvällen i korthet

2006-02-19T03:03:00.000+01:00

Det blev ju inte som planerat utan Timothy åkte hem till flickvännen så jag satt istället här mol allena... Haha, nejdå, jag lyckades allt roa mig på egen hand. Jag har ätit gott, kollat på en Wallander-film och micklat med diverse bild-jox.
Filmen, "Steget före", var bra, och det är de flesta svenska filmer om man frågar mig! :-P Men, de senare Wallander-filmerna är faktiskt bättre. Jag har inget emot Lassgård, han är enormt duktig och det var inga som helst fel på prestationen i denna film heller, men det var inte riktigt samma sak. I de senare har ju Kurts dotter flyttat ner och det är en klart välkommen karaktär. Tempo, effekter, trovärdighet och soundtrack är om möjligt bara bättre numera, men det jag saknar är de härliga miljöerna. Som vissa av er redan vet utspelar sig romanerna om Kurt Wallander i södra Sverige. Tja, jag säger södra Sverige för i de flesta filmerna ser man mycket mer än bara det idylliska Ystad som handlingen kretsar kring, men gör mig absolut ingenting.
Skåne är vackert, så är det bara, och jag ser nu ännu mer fram emot våren då jag bestämt mig för att bevista Hällevik i Sölvesborg återigen.

Filmen var bra alltså, så den är klart sevärd, och för den som vill knåpade jag ihop några screenshots från ett urval av de scener jag fann mest i.

Jag skall krypa till kojs nu, och förmodligen drömma om hallandslängor och rapsfält så tills dess önskar jag alla KÄRLEK!

Veckan som gått med mera

2006-02-18T18:00:00.000+01:00

Jag har äntligen fått köpt soffkuddar. Helt nöjd med färgerna är jag inte, men det ger ett mjukare intryck och kommer med största sanolikhet att vara mycket skönare att ligga där nu.
Och jag har nu tyget till gardinerna och skall bara ha tag på nån som kan hjälpa mig sy dem eller som åtminstone är välsignad med en symaskin. Jo, gardinstången måste förlängas lite oxå, men det är en smal sak, men sen är det bara stereobänken som skall mekas ihop, bordet som skall bytas, allt onödigt/omatchande bråte som skall bort och lite piffing och nytt lull lull kvar.
Hmm... Listan ser fortfarande lite lång ut, men om man bortser från det faktum att jag fortfarande inte har hittat nåt att, eller ens bestämt mig för vad jag skall, ha på väggen ovanför stereobänken så rör det iaf på sig nu. :o)

Jag hittade en soffa som bara är sååå rätt, men i mitt förkrympta vardagsrum skulle den bara se totalt fel ut tyvärr. Jag får drömma om den istället och kanske har jag en dag just det där vardagsrummet som den skulle stå helrätt i!? Urläcker är den iaf, och i rött skinn är den Rock'n'Roll så det sjunger om det.

Nya gardintyget:

Nya kuddarna:

Timothy övergav mig idag och skall umgås med Moa istället, (fast det förstår jag då hon varit i Kap Verde tre veckor och de inte ens kunde höras på alla hjärtans dag), så nu skall jag slänga ihop lite gräddstuvad pytt-i-panna och bänka mig framför TV:n en stund.

Kärlek

Blogging

2006-02-18T01:12:00.000+01:00

Vad är min blogg egentligen? Hur mycket förstår man av det jag skriver i den egentligen, eller hur väl måste man känna mig för att tillgodogöra sig den information som finns där? Är det någon alls som förstår?

>>> Bob Sinclar feat. Gary Pine - Love Generation <<< Sådär härligt "care-free" låt som får mig att nicka med huvudet som en instrumentbrädeprydnad i bastkjol! :-P

Vad är egentligen en blogg? Jag har länge skrivit dagbok, och relativt länge på webben oxå, men sen uttrycket "blogg" dök upp har jag svårt för att hitta en generell definition. Jag fastnar alltid kring frågor som: Är jag för saklig eller inte tillräckligt flummig? Är jag för frekvent i mitt skrivande eller borde jag uppdatera oftare?

>>> Bullets and Octane - Pirates <<< En rejäl spark i magen på alla trötta! ;-) En låt som, iaf just nu, får mig att studsa upp och dansa ungefär som punkarna gjorde på det glada åttiotalet. 8-)

Mina dagböcker består till stor del av låt-texter och diverse poesi. Jag uttrycker därigenom sinnestillstånd och tankar, och tyvärr så är det nog så att bara de som känner mig förstår mig, och då naturligtvis mest de som känner mig bäst. Detta är en kreativ ventil för mig, ett forum där bara jag hörs och kommer till tals.

>>> Lars Winnerbäck - Faller <<< En av vår tids stora, helt absolut...

En vän lämnade häromdagen scenen och det publika. Hon kände att det var dags samla sig på ett och samma ställe och därmed fanns det inte längre utrymme för något alterego. Jag såg henne aldrig som något alterego, men förstod ju oxå att se bakom mycket av det som glänste mest i rampljusets brännande fokus.

>>> Hammerfall - Secrets <<< Fart och energi, stämmor och dunder. Inte sällan brilliant klockrena texter klädda i medeltids-skrud.

Har jag något alterego? Lever jag ut saker publikt, (läs: på webben), som jag skulle ha svårt för att lämna ut IRL? Svar nej! Det enda jag har är mitt alias, SOLEDUDE, och det har hängt med mig sen 1997 när jag först satte samman det och lär så följa mig i graven kan jag tro.

>>> Elvis Presley - Blue Moon <<< Här hör man tydligt att Chris Isaak influerats av kungen även han.

Ger jag uttryck för saker här som kanske inte belyses lika mycket IRL eller i andra forum? Njae. Här finns det plats för att flumma ut lite mer, men min poesi är inget som syns särskilt ofta utanför mina dagböcker. Få är de som får ta del av den IRL och sålunda är de som rotar runt i mina dagböcker mer lyckligt lottade än dem! ;-)

>>> Brian Setzer - Breath of life <<< En av de absolut mest spelade låtarna i min bil. Faktiskt en låt som får mig att fundera på hur jag skall klara av att åga båge. Jag menar utan Brian Setzers "Boulevard of broken dreams" och vinden i håret...

Hehe, bara för att fylla ut ännu mer så måste jag bara tipsa om "Deuce Bigalow - European gigolo". Lika rolig som ettan, och nåt man inte skall missa är ljudeffekten de använt då en viss dvärg blir utslängd genom ett fönster i Amsterdam och landar i kanalen. Hahaha längesen jag hade sån skrattkramp! :-P Och skall jag ändå börja tipsa om nyttiga tidsfördriv så kan jag nämna att serien "Threshold" är klart sevärd, (iaf första säsongen, men sällan är början bra och slutet kasst), och att jag nästa vecka avser att gå igenom "Surface".

>>> Moby - In my heart <<< Cozy och upplyftande på nåt sätt...

Tiden rinner iväg när man sitter och babblar såhär minsann... Kanske är det sant, att jag verkligen är FÖR SOCIAL för att bo i Fjärås!?

>>> Gigi D'agostino - L'amour toujours <<< DREAMDANCE!!! Pumpigt drömsk och snudd på sensuell är den. Får mig att sakna sanden mellan tårna och ständigt svettig hud.

Jag skall köpa mig ett stativ, det behöver jag. Och sen skall jag skaffa mig vänner som inte är så jävla rädda för kameran oxå, så kanske jag kommer ur naturfototräsket! :-P Fast åas ger det mig utlopp för mycket kreativt och dessutom kommer jag ut i naturen och får andas frisk luft och röra lite på mig, (vilket jag gör alldeles för lite just nu). Hahaha är det Beach 2006 som börjar spöka redan? 8-)

Nåväl, inte för att jag tror det finns någon som har orkat läsa ända hit, men är det någon som gjort det så skall jag sluta fylla dennes huvud med pladder och istället fylla mitt eget med de ringande gitarrsolona från Pink Floyds Marooned.

Godnatt alla spökläsare...

Kärlek

Ingen kommer ihåg en fegis

2006-02-14T00:00:00.000+01:00

"Den som väntar på något gott väntar alltid för länge."
"Om alla frågor hade givna svar vore livet inte värt att leva."
"Uträtta det möjliga istället för att prata om det omöjliga."
"Vi får inte gå i döden med sparade krafter."
"Tiden stannar tillräckligt länge för den som vet att använda den."
"Det bästa sättet att spara tid är att använda den."
"Bättre slitas ut än rosta sönder."
"Idag är första dagen i resten av ditt liv."

Live Tomorrow

It's cold around me
the night is young
The sun has fallen and I’ve become
the lonely one

The moon is dancing
among the clouds
and my knees are shaking,
and my dreams are braking
But I know I live
But i know i live, today

I know we could live tomorrow
(Live tomorrow)
But I know I live today
I know we could live tomorrow
But I don’t think we should wait, no
I know we could live tomorrow
But I know I live today
I know we could live tomorrow
But I don’t think we should wait, no

I know we could..

Taking my life in my hands
(the power who has it?)
Taking my life in my hands
(the power who has it?)
'Cause, I don’t like to wait
No, no
It’s happening, it’s happening
I don’t like to wait
No, no
It’s happening

I know we could live tomorrow
But I know I live today
I know we could live tomorrow
But I don’t think we should wait, no
I know we could live tomorrow
But I know I live today
I know we could live tomorrow
But I don’t think we should wait, no

La-la-la, love

-Laleh

"Du kan inte välja hur du ska dö, eller när. Du kan bara bestämma hur du ska leva."

"Lev nu, som om det inte fanns någon framtid. Det här ögonblicket ÄR livet. Ofta tänker vi inte på att det är vägen , och inte målet, som är själva livet."

Väntar du något oväntat besök?

2006-02-11T20:06:00.000+01:00

Det gör inte jag, eller så kanske jag gör det.
Hur som helst så är jag trött på att vänta...
-
How Soon Is Now?

I am the son and the heir
Of a shyness that is criminally vulgar
I am the son and heir
Of nothing in particular

You shut your mouth
How can you say?
I go about things the wrong way
I am human and I need to be loved
Just like everybody else does

I am the son I am the heir
Of a shyness that is criminally vulgar
I am the son and heir
Of nothing in particular

You shut your mouth
How can you say
I go about things the wrong way
I am human and I need to be loved
Just like everybody else does

There's a club if you'd like to go you
Could meet somebody who really loves you
So you go, and you stand on your own and
You leave on your own and you go home,
And you cry and you want to die.

When you say it's gonna happen now,
When exactly do you mean? see I've already
Waited too long and all my hope is gone

You shut your mouth
How can you say
I go about things the wrong way
I am human and I need to be loved
Just like everybody else does

-Tatu

Jag bryter mot reglerna

2006-02-10T00:13:00.000+01:00

Ikväll, så bryter jag iaf mot dem. Fast egentligen är det nog mer en önskan, eller en rutin som jag bryter mot, men ikväll bryter jag iaf och tar mig en kopp thé. Trots att klockan blivit alldeles för mycket för att dricka thé och trots att jag egentligen borde ligga i sängen redan nu, på väg att somna.
Men idag mår jag så bra, så gott, att jag struntar i det och ställer in mig på att ta eventuella konsekvenser för mitt handlande imorgon när de kommer.
Jag mår nämnligen så gott och är så uppfylld av värme och kärlek att jag bara måste få lite till, eller iaf få skrivit av mig och förhoppningsvis delat med mig lite av det.

Jag vill ikväll slå ett slag för den allra viktigaste rollen vi har i livet, den som alla har livet igenom, nämnligen rollen som medmänniska. Vi har alla människor i vår omgivning som vi faktiskt stöter på regelbundet men aldrig uppmärksammar. Sen har vi de vi stöter på både regelbundet och mer sällan som vi av något skäl alltid är uppmärksamma på. Men, framförallt så kommer andra i kontakt med oss, mer eller mindre regelbundet och på ett mer eller mindre intimt sätt.
Vad pratar jag om?
Jo, jag pratar om medmänniskorna. De människor, inklusive mig själv, som finns i våra liv. De som ger oss så mycket medans vi oftast går omedvetenades vidare, intensivt påverkade av dem men samtidigt relativt omedvetna om dess inverkan på oss. Busschauffören, tjejen i kiosken eller hon i kassan i snabbköpet. En medarbetare på en annan avdelning, vårt barns dagisfröken eller vår egen frisör/frisörska.
Jag tror mig ha sagt någon gång innan i detta forum att de är viktiga och att vi faktiskt har samma precis lika viktiga roll själva.
För vad gör det inte om jag på väg till jobbet kanske möts av en glad busschaufför som meddelar att imorgon skall det bli skönt att vara ledig, under dagen positiva glada medarbetare som leverar dagens post och småpratar lite glatt om hur härligt det är att våren är på väg vid kaffeautomaten, och komplimangen från henne bakom i mataffären just då han i kassan, glatt och skämtandes om hur ur led tiden är, sträcker dig din växel och önskar dig en trevlig kväll och för all del, välkommen åter!

Vad fick mig nu att börja svamla om detta undrar du kanske!? Jo, jag mår förbaskat gott just nu, och det vill jag dela med mig. Just idag mår jag lite extra gott för att någon gjorde sig den lilla mödan att vara trevlig och snäll mot mig, helt utan varken tvång eller någon annan vinst i det hela utan möjligen ett leende eller eller två.
Nu när jag tänker på det har det säkert hänt mig flera gånger, bara idag, då jag faktiskt varit aktiv utanför mitt hems fyra väggar ett antal timmar. Jag mår iaf extra gott av det, så extra tack till dig som tog dig tid att prata med mig en stund medans jag drack mitt thé. Tack för att du lyssnade på mig och för att du faktiskt delade med dig lite av dig själv och på så sätt var en vän, helt utan en aning om huruvida vi ånsin kommer träffas igen, eller alls. Jag tror inte det är så att personalen på Statoil har undertiteln "medmänniska", men i just detta fallet är det nån som borde ha det. Egentligen borde de ha det på alla ställen som numera säljer fika eller nånting som gör att man kan stanna till lite och smaka på livet, för dessa människor tvingas nämligen utstå det varma faktum att folk stannar upp lite i den evinnerliga jakten på vad det nu är och därmed drabbas vederbörande lätt av påhopp såsom: "Idag är det väl härligt ute?", eller "Det var väl klantigt gjort att publicera de där bilderna på Muhammed", osv...

Ni förstår vad jag vill säga va? Jag tror det, och vill samtidigt be alla som läser detta att tänka lite extra på det när ni ger er tillbaka ut i verkligheten, eller kanske börjar dagen. För mig så är det fredag imorgon och en fredag kanske det är lite extra viktigt för vissa att få ett extra leende vid en dörr som hålls up för en eller att få en komplimang och lite trevligt bemötande på väg hem till vad nu helgen kan innebära för just den individen. Men, tänker säkert de flesta, inför helgen är väl alla glada, men jag tror inte det är så. Visst, de flesta ser säkert fram emot helgen, men många är säkert de som under helgen upplever mer stress och vånda än under veckorna. Jag skall inte fördjupa mig i detta utan bara belysa att allt är mångfassetterat och så även detta.

Ge någon ditt leende idag helt enkelt! :o)

Tja varför snurrade jag så djupt in på detta egentligen? Jo, för att jag mår så bra bara. Igår hade jag en superduperdag, både individuellt och socialt. Jag träffade en massa trevliga männsiskor och utvecklades en hel del. Jag hade alltså utbyten på flera plan igår och blev väl kanske t o m lite överstimulerad på vissa av dem!? Hahaha (Skrattet här är en väldigt intern grej! ;-)
Idag har iaf varit en riktigt bra dag den oxå. Jag kom visserligen upp alldeles för sent, med dundrande huvudvärk till på köpet, och blev snart tvungen att återgå till sängläge då jag inte får mycket gjort ständigt hulkandes och med en kall och våt handduk över ansiktet. Men det gick över det med, och när dagen väl snurrade igång på eftermiddagen så gjorde den det med ett glatt och vänligt samtal från en vän och sen bara fortsatte det. Jag blev sponant bjuden på middag, jag stötte på både gamla goda vänner som var trevligt att se igen och jag gjorde mig fler, nya. Alla dessa människor gjorde mig glad och, det känns i af så för mig, vi hade ett utbyte som även gjorde dem glada. Min kväll slutar säkert om en stund, men om jag skall se till det "sociala slutet" denna kväll så blir det när jag lämnade Statoil-macken och styrde kosan hemåt.

Jag behövde inte tanka idag, och jag behövde inte ens köpa "snabba limpan" eller "hastighetspålägg", det jag stannade på Statoil för var något helt annat. Utan att veta om jag skulle finna det gav mig ändå dit. Egentligen utan att veta vad det specifikt var jag sökte så fann jag ändå något som gjorde mig gott.
Hahaha vad mystiskt det låter! :-P
Jag var på ett möte som var lite extra härligt idag, och det föll sig att vi stod kvar efteråt och pratade en extra stund några av oss, och det var väldigt trevligt. Upprymd begav jag mig sedan hemåt och nånstans mitt i stan frågade jag mig själv om jag kanske skulle styra in mot centrum och springa ner till puben och "kolla till det", för hem visste jag att jag inte ville åka än. Det kändes som att jag inte ville avsluta riktigt än, det fanns mer att få ut av dagen och det ville jag ha. Detta är inte helt olikt mig, och vilken alkoholist har inte svårt att sluta när det "går bra" för den delen!? Hursomhelst så övervägde jag tanken men övergav den ganska snabbt då jag helt enkelt inte kände för "puben" utan bara ville prata lite mer, och med i stort sett vem som helst. Jag styrde alltså in på Statoil istället och tänka att där finns väl alltid nån som stannat till och tagit en snabb kopp eller så, och rätt hade jag för där fanns någon som, kanske inte hade men iaf tog sig tid och gärna småpratade en stund.

Ikväll är det jag och Duracell-kaninen känner jag så jag skonar, vid det här laget förmodligen ganska, trötta ögon och sätter punkt här.

På återseende, människa! :o)

Kärlek

Vilse i pannkakan och andra serier

2006-02-08T00:04:00.000+01:00

Vad är det egentligen med LOST som gör att man bara vill ha mer? Vad är det som gör att man verkligen förlorar sig så i den serien? Är det miljön och de underbara, alltid lika ljusa och varmt grönskande omgivningarna? Eller är det karaktärerna, människorna, jag menar, där måste väl finnas nån för alla att förälska sig i emellanåt!? Är det hjältedåden och det faktum att alla faktiskt är hjälte på sitt sätt, om så bara nån gång emellanåt? Sagan, kan det vara sagan? Berättlesen vari alla får en chans att börja om på nytt, i en tid och på en plats där allt gammalt kan glömmas!?

Jag vet inte, men som ni säkert förstår hyser även jag en passion för den här serien, och kanske är det nån eller några av de ovan nämnda aspekterna som utgör grunden för det, men jag kan inte precisera det.
Helt ärligt kan jag säga att jag förälskar mig ständigt, och inte alltid i en kvinna ens en gång för ibland kan det vara en karaktär, en berättelse eller en plats som är så underbart vacker eller rätt på nåt sätt att jag helt enkelt bara "faller" för den. Och visst finns det ofta mycket jag kan förlika mig med, eller snarare vill kunna förlika mig med, för det är väl det det handlar om egentligen!?

Jag vet inte, som sagt, men fast är jag. Besluten efter varje episod att jag vill ha mer och tänker se till att få det. Det finns många bra serier, såna som går just nu, såna som har gått och såna som kommer eller kanske inte kommer, men ingen som LOST. Jag skall se sista avsnittet för säsongen av Invasion lite senare, men trots att den oxå är kanonbra så är den inte på samma sätt som LOST. Prison break, den kunde jag inte slita mig från den heller, och visst sjutton skulle jag vilja vara med de äventyrliga bröderna i Supernatural när de jagar spöken, men inte lika mycket som jag skulle vilja sitta ner vid en lägereld och se solnedgången med mina skeppsbrutna kamrater på den där öde ön nånstans i gud-vet-var.
Nej, den serien väcker nåt annat helt enkelt. (Kanske är det till och med nån LUST?)

LOST är inte bara tillfällig flykt eller en skön stund, det är extremt HÖGKVALITATIV verklighetsflykt! :o)

P.S. För er som inte sett färdigt första säsongen av Invasion vill jaga bara uppmana: Hålli hatten! D.S.

Dagbok

2006-02-06T23:53:00.000+01:00

Kom upp i normal tid idag med. :-D Haft en riktgit skön dag och tittat på massa "Invasion", (för jävla bra den serien med), och tagit det lugnt.
Träffade vännerna, (på Lill-Amandas idag för Tingbergsgrillen hade stängt för ombyggnad), och gick sen på ett kanonmöte i KBA på grund av eventuella översvämningar i Varberg.
Fått lagt upp ett litet galleri, (på Lunar), som fick det mycket passande namnet "Litet vintergalleri" då jag har krympt bilderna ganska rejält så att inte Lunars hjärnor behöver bry sig mycket om det, (vilket de annars är väldigt duktiga på).

Får se om jag får upp det galleriet så att det blir åtkomligt utanför Lunar nån dag, men rakt ner i bloggen vill jag inte lägga en radda på 30 bilder bara sådär. :-P

Just nu, "Have you ever loved a woman" med Eric Clapton, grusiga ögon och smak för tandkräm.

Kärlek!

God natt

Från gammelskäddan

2006-02-05T21:18:00.000+01:00

Sådär ja, äntligen har jag en vinnare till kategorin värsta B-filmen i år. Ja REDAN!!! "The Toolbox muders" var så kass, och i sanning en B-film på alla sätt så toppen på listan över B-filmer sedda i år är redan toppad alltså.

"Cry_Wolf" däremot var en riktig höjdare och delar första plats med "The Descent" på den motsatta listan.

Utöver att tittat på lite film har jag och Skäddskrället haft en bra helg. Igår fick jag visserligen gå på promenad själv, men promenadens snarast religiösa effekter på mig toppades av att lillen bakade både paj och middag, (nästan helt själv iaf), till oss senare och satte liksom pricken över i:et på lördagen, som f ö inleddes med en sen frukost beståendes av amerikanska pannkakor, färsk frukt och lönnsirap njutningsfullt inmundigat till "Valiant".

Så, kort redogörelse för min helg...

Kärlek! :o)

Kärlek

2006-02-03T10:42:00.002+01:00

Helt uppfylld av en rusig känsla måste jag meddela att filmen "The Notebook" antagligen kommer hamna bland mina favoriter i framtiden.

Jag vill inte förstöra för den eller de som inte sett den än, (vilket alla iofs borde gjort för länge sen och bör göra snarast om så är fallet), men med en härligt fluffig, hoppfull och rosenröd känsla påminner den mig om följande text.

Se filmen!

Kärlek
-
She Is His Only Need

Billy was a small town loner
who never did dream
of ever leaving southern Arizona
or ever hearing wedding bells ring
never had a lot of luck with the ladies
but he sure had a lot of good working skills
never cared bout climbing any ladders
he knew the way
in a small cafe found the will
he met miss Bonnie
and a little bit of her was a little to much
a few movies and a few months later
the feeling got strong enough
Didn't own a car
so it must of have been love
drove him up town for a diamond
thats when he started going
over the line
working over time
to give her things
just to hear say " she don't deserve him"
be he loves her and he just kept going

over board, over the limit, to afford
to give her things he knew she wanted
cause without her where would he be
see, it's not for him
she is his only need

ring on her finger and one on the ladder
new promotion every now and then
Bonnie worked until she couldn't tie her apron
stayed at home and had the first of two children
my time did fly, babies grew up and moved away
left them sitting on the front porch rocking
and Billy watching Bonnies hair turn grey
every once in a while you would see him get up
and he'd head down town
cause he heard about something she wanted
and it just had to be found
didn't matter how simple or how much
it was love, boy ain't that love just something
when it's strong enough to keep a man going

over the line
working over time
to giver her things
just to hear her say" she don't deserve him"
but he loved her and he just kept going
over board
over the limit to afford
to give her things he knew she wanted
cause without her where would he be
see it's not for him
she is his only need

over the line
working over time
she is his only need

overboard, over the limit
just for her
she is his only need.

-Wynonna Judd

Trött på mörkret nu...

2006-02-01T00:53:00.000+01:00

Saknar värme, lättja och DET.
Hoppas på sommar, igen, en till.
Imorgon lägger vi farmor till sista vilan på plats.
Efter så lång väntan får hon nu äntligen vila i ro.
Det skall bli skönt när det är gjort. Imorgon skall jag glädjas åt livet.
-
MÄN UTAN KVINNOR

Vi är män utan kvinnor
Vi är på drift i världen
Vi är allas och ingens vän
och vi dricker ibland
och vi längtar efter nånting
att dö för
Vi längtar efter godsen
Vi längtar efter familjerna
Vi längtar efter mening
här i världen

Vi är män utan kvinnor
Vi sa ett sista ord
och vi ljuger ibland
men vi håller vad vi lovar
Vi är riddare i en värld av
väderkvarnar
Vi skall aldrig mer gå ner oss
Var och en av oss är hövding nu
Om en av oss faller
tar en annan hans plats

Och stolta skall vi stiga fram
som örnar och som kungar
Och vi skyller inte från oss
lika lite som vi ber om ursäkt

Vi är män utan kvinnor
Vi vill riva Maya-slöjan
Vi vill se bakom viljan
Vi hör bergen till och stigarna
och havet
Vi ska finna vad vi söker
ibland kvinnor utan män
Vi kan aldrig nå varann
men vi är invigda i samma hemlighet
Män utan kvinnor

-Ulf Lundell
-
Det var en härligt uppfriskande begravning, fylld av ljus, värme och faktiskt glädje.
Tack farmor! :o)
-
Blott en dag

Blott en dag, ett ögonblick i sänder,
vilken tröst vad än som kommer på!
Allt ju vilar i min Faders händer,
skulle jag, som barn, väl ängslas då?
Han som bär för mig en Faders hjärta,
giver ju åt varje nyfödd dag
dess beskärda del av fröjd och smärta,
möda, vila och behag.

Själv han är mig alla dagar nära,
för var särskild tid med särskild nåd.
Varje dags bekymmer vill han bära,
han som heter både Kraft och Råd.
Att sin dyra egendom bevara,
denna omsorg har han lagt på sig.
“Som din dag, så skall din kraft ock vara,”
detta löfte gav han mig.

Hjälp mig då att vila tryggt och stilla
blott vid dina löften, Herre kär,
ej min tro och ej den tröst förspilla,
som i ordet mig förvarad är.
Hjälp mig, Herre, att vad helst mig händer,
taga ur din trogna fadershand
blott en dag, ett ögonblick i sänder,
tills jag nått det goda land.

Morgongympa...

2006-01-30T05:12:00.000+01:00

... för hjärnan! ;-)

Sitter och pillar lite med bilder. Har alldeles för lite orginal att jobba med så har du nåt du vill ha tillfixat på nåt sätt är det bara att fråga.
Svurit lite över alla digitalkameror jag vill ha men inte kan köpa för att de kostar gruvligt mycket pengar.

Drömmer, dricker thé och lyssnar på god musik bara...
-
When A Blind Man Cries

If you're leaving close the door.
I'm not expecting people anymore.
Hear me grieving, I'm lying on the floor.
Whether I'm drunk or dead I really ain't too sure.
I'm a blind man, I'm a blind man and my world is pale.
When a blind man cries, Lord, you know there ain't no sadder tale.

Had a friend once in a room,
had a good time but it ended much too soon.
In a cold month in that room
we found a reason for the things we had to do.
I'm a blind man, I'm a blind man, now my room is cold.
When a blind man cries, Lord, you know he feels it from his soul.

-Deep Purple

Nattliga funderingar

2006-01-28T00:37:00.000+01:00

Ja, ikväll känns det riktigt fullt i huvudet faktiskt! :-P
Fortsätter lyssna på STYX och lite sånt tror jag.
Härligt flummig fredag på dig med!
-------------------------------------------------- --------------

Nocturne

Nightmare bring me to the dawn
I must ride your body on
Deep inside me I know you can’t hide me from harm
I’m the secret that you bear
Born of anger and despair
Who will strangle me
Who will untangle my hair

Come to me I can see
Through the holes in your eyes
When I scream out in terror
You’re the one by my side
Run to me strong and pure
As the monster’s child
We’ve been captured for a lifetime
But we’re free when we’re wild

Sleep my little darling
Don’t
You
Cry for mama
She’s all gone
Nightmare came and took her in his arms
Find your dark horse
And ride your course
Through the storm

Lay me down you can see
Through the rain in my eyes
That I’ve no more to lose
And I’ve nothing to hide
Playing in midnight fields
Of dreams exiled
We are strangers in the city
But we’re free when we’re wild

-Sophie B Hawkins

Triftong???

2006-01-25T23:04:00.000+01:00

"House of wax" var inte alls så dålig som jag hade hört utan tvärtom riktigt bra, för att vara en skräckfilm i just "teen-genren" iaf.
"The Descent" däremot var riktigt läskig och därför bra även den. Den blev lite lång då den stora "hemligheten" i filmen väl hade avslöjats, men realismen i filmen kompenserade detta.
Serien "Supernatural" är bra den med, för att vara en TV-serie med fokus på skräck av det övernaturliga slaget.

Skräck är bra helt enkelt! :o)

Bö!

Ja jävlar!

2006-01-24T02:12:00.000+01:00

Dagar Utan Slut

Jag satt fattig som en lus
i mitt omoderna hus
till klockan tre varenda natt
Jag var en ung rebell
kväll efter kväll
Jag var en gud
som kikna av skratt
Sa nån sitt! sa jag stå
Sa nån stopp! sa jag gå
Jag stod vid sidan om
med min grimas
Sa nån käften! så skrek jag
Sa nån lova! så svek jag
allt för att hålla
min frihets bas
När Nixon bomba Hanoi
den där julen
gick jag med dom andra
till Amerikas ambassad
Annars skydde jag marscher
och makter och möten
som ville mörklägga sinnet
och hindra en grabb
att va fri och glad

Jag gick med fötterna bara
mitt bland fällornas fara
Jag var försvunnen
innan nån kom fram
Dom sa: Ta dej i kragen
men jag gav fan i lagen
och mitt hår
kom aldrig i närheten av en kam
Jag hörde solrosen sjunga
när nätterna var tunga
Jag såg gryningen komma
som löfte och hopp
Jag kunde lyfta från marken
när jag sprang genom parken
och kände vingarna
växa fram ur min kropp
Jag skrev dikter och sånger
under almarna
Jag var Rimbaud
i min egen apocalyps
Jag kunde skratta åt en hippie
och gråta åt en progg
och sparka en vänsterpuritan
i häcken
och klippa av en sidenslips

Vi var berusade
Vi var förälskade
Vi var förtvivlade
förbannde
försummade
Vi kom från hem och borg
Vi kom från gator, torg
Vi var på rymmen från allt
som var stelt och kallt
Som ville ha oss ner på knä

Vi sa: Ett land vars ungdom
inte gör uppror
är ett land som det är synd om
Och vi sa det på ett sätt
som dröp av svett
Vi sa: Finns det liv efter döden
så är det hitom
Dom tog oss ibland
med batongen i hand
försökte banka oss till lydnad
och hut
Men i gryningen var vi ute igen
redo för ännu en dag utan slut
Efter Altamont, Manson, Ohio
och freden
satt vi i varsitt rum
och skrev hem
Somliga seglade vidare
med vindarna
andra landade på fast mark
mellan nio och fem

Vi var berusade...

-Ulf Lundell

Lite upprörd är jag allt

2006-01-21T11:29:00.000+01:00

Svensson har inget civilkurage längre
- Jante har tagit över

Det är skrämmande hur dumma vi svenskar är.

Vilket annat land skulle tyst se på när deras regering tog bort pensionssystemet, ett system som funnits som ryggrad i vårt "Välfärdssamhälle" sen "urminnes tider" och som faktiskt utgör själva grunden i det?
Vi är t o m så jävla korkade att vi nu snällt visar upp en professor i nyheternas ekonomiavdelning som alarmerande talar om för oss att den som inte redan pensionssparar bör göra det snarast för annars kan det gå illa den dag vi tror att vi skall kunna hämta ut pension...

Den svenska tigern tiger still...
Lurar inte i buskarna och gör inga tysta hjältedåd ens en gång. Han bara tiger still och låter storebror stjäla hans pengar, mitt framför näsan på honom...

I frankrike till exempel spärrades huvudstaden av när arga bönder protesterade mot ett politiskt beslut, och minns ni de arga fiskarna?

Jag säger bara stackars oss, när vi blir gamla...

-------------------------------------------------- -------

Och på detta komma en rolig liten historia som jag snott av Cocaa_Colaa på Lunarstorm.

Vad är en tragedi?

Göran Persson gjorde ett besök på en mellanstadieskola och han kom till en av klasserna. De var mitt uppe i en diskussion om ord och deras olika betydelser. Läraren bad statsministern att leda diskussionen om ordet “tragedi”. Alltså frågade landets ledare om klassen kunde ge ett exempel på en tragedi.
En pojke reste sig upp och sade:
”Om min bästa vän, som bor på en bondgård, leker ute på åkrarna och en traktor kör över honom så att han dör så vore det en tragedi."
"Nej," sade Persson, "det vore en olycka."
En flicka räckte upp handen:
"Om en skolbuss med 50 barn körde utför ett stup, och alla i bussen dog, så vore det en tragedi."
"Tyvärr inte, förklarade statsministern. "Det är vad vi kallar en stor förlust."

Det blev helt tyst i rummet. Inget mer förslag kom från barnen. Persson såg ut över rummet. "Finns det ingen som kan ge mig ett exempel på en tragedi?"
En pojke räckte mycket tvekande upp sin hand. Med låg stämma sade han:
"Om regeringens flygplan med er och Anitra Steen ombord blev träffade av en missil från ett av våra egna jaktplan och sprängdes i småbitar, det vore en tragedi."
"Fantastiskt", jublade Persson. "Helt rätt. Och kan du tala om för oss varför det skulle vara en tragedi?"
"Jo," sade pojken, "Det måste helt enkelt vara en tragedi, för det vore verkligen ingen stor förlust och det skulle förmodligen inte vara en olycka heller."

--------------------------------------------------------------

"House of Flying Daggers" är nog den vackraste film jag sett på länge. Det kanske jag säger ofta å andra sidan, men det kändes verkligen så.
Scenografin var enkel, men ändå sammansatt och talande. Jag gillade färgerna då man varit sparsam med för mycket utan snarare valt att hålla det lagom och enkelt. Därigenom anser jag att man vann stort, som i de flesta fall då just den regeln anammas.
Som asiatisk film hade den naturligtvis inslag som är mer eller mindre okonventionella i vårt västerländska filmspråk, men det blev aldrig för mycket på något sätt vilket det lätt blir i "Samuraj-filmer".
Handlingen var bra anpassad den oxå anser jag då det gavs rikligt med utrymme för både karaktärer och känslor. Just vad gäller karaktärerna fastnade jag för hur man gestalade kvinnorna. Naturligtvis fanns de sedvanliga påminnelserna om den mystiska geishaliknande kvinnan, men här framställdes kvinnorna som enormt potenta utan att för den sakens skull tappa det allra minsta i femininitet. Kärlekshistorien i filmen var ju närmast episk, men ack så vacker ändå.
Även ljudet var snillrikt sammansatt och användes på ett väldigt finurligt sätt för att förstärka och berika sekvens efter sekvens, fast det är klart, soundtracket är kanske inte det första jag springer och köper då kinesiska trots allt är lite svårt att förstå...

Har du inte sett den så gör det helt enkelt! :o)

Tacksamhet

2006-01-20T15:55:00.000+01:00

Tack

Vi vågade
Vi njöt
Vi led
Vi lärde

Vi levde och lever vidare

Jörgen Dahlsjö 2006-01-20

Skruvade drömmar...

2006-01-18T10:35:00.000+01:00

Perkele vilka knasiga drömmar jag har haft de senaste nätterna. De har innefattat en massa människor som jag känner och som jag inte känner, såna jag vill ha i mitt liv och såna jag INTE vill ha i mitt liv. Det har handlat om båtar och vatten och arbete och skoj.
Imorse när jag vaknade så kom jag ihåg att jag hade drömt om en före detta arbetsplats och att den var min nuvarande igen. Där fanns karaktärer jag klart kände igen i sammanhanget, som den gamle sure chefen som utnyttjar allt och alla bara han tjänar en krona på det, och där fanns Stiffler, ja han från filmen... Mina allra bästa arbetskamrat på just den firman hade konstigt nog bytts ut mot, STIFFLER... Sidospår.
Där fanns ett ex. eller två och en och annan med potential. Jag sov i en loftsäng, PÅ MITT KONTOR, och vi åt frukost allesammans och det var DET som gjorde min morgon, frukostarna. Det ligger nämligen till såhär: Jag har arbetat på några ställen där vi just har haft rutinen att alla äter frukost tillsammans. Jag tycker om det och det är bra. Jag mindes hur upprymd jag var när jag första gången satte mig till bords på ett företag som jag ca tre år senare skulle lämna självmant på uppmaning från ledningen som jag än idag har svårt, extremt svårt för som människor rent allmänt. Tänk så det kan gå... Synd, för det var nog det allra roligaste och mest intressanta jobbet jag haft hittills. :-/
Sen kom jag ihåg frukostarna när jag jobbade på Hamra Golfkrog på Kungsbacka Golfklubb. Väldigt ofta tyvärr, då det var en ganska tuff period i mitt liv, så var jag ibland mer och ibland mindre bakfull vid dessa sammankomster, men de var nog bäst ändå, för i gänget på Hamra, sommaren 2000, fanns folk som brydde sig om varandra och som jag saknar i mitt liv idag. Vi hade så jädra roligt, (även om jag drack på tok för mycket denna period vilket inte kan nämnas nog ofta tydligen), och där fanns inte bara "god kamratskap" utan god vänskap. Helt klart det mest kärleksfulla arbete jag nånsin haft, tack till alla er som gjorde den till det! :o)

Kärlek! :o)

Nerd-Joey

2006-01-17T14:37:00.000+01:00

Jag längtar tills det är lite varmare och hoppas att jag kan få tag på en kamera så att jag snart kan ge mig ut och plåta igen. Omgivningarna här är så underskönt vackra, men jag är inte direkt den som ger mig ut att promenera bara sådär, och framförallt inte själv, så en kamera ger mig mycket.

Jag började dan idag med att upprepa gårdagens start, med ett varmt bad och Guillou´s "Det stora avslöjandet". Därefter fixade jag en, (alltid lika), maffig frukost och satte på Suspect Zero. Kanske inte förstahandsvalet just vad gäller frukostfilm, men just nu har jag inga serier att titta på och hyllan är full av skräck och thrillers som skall ses så det fick bli den. Jag brukar inte fastna för thrillers av det här slaget, men den här kan jag varmt rekommendera. Till en början fångade den inte mycket av min uppmärksamhet mer än att den satte igång lite funderingar kring hur man bäst börjar en film. Det finns filmer som börjar med mörker och kaos bara för att minuterna senare påbörja resan genom en ljus, färggrann och glad film, som för att jävlas lite med en bara och kanske se vilka som sitter kvar och vilka som ger upp, för tidigt, och därför missar den riktiga godbiten som resten av filmen gör. Oj, nu kom jag lite avsides tror jag... Nåväl, det var ett bra exempel.
I vilket fall som helst så fångade den här filmen mig trots att den var rakt igenom ganska mörk och smutsig, med mestadels utan några direkt färgstarka karaktärer och ett bildspråk som inte tilltalar mig. Men intrigen, storyn, var bra, och jag fångades av den. Antagligen fångades jag på grund av just de "defekter" jag nämnde tidigare för avsaknaden av annat som tog upp min kraft lämnade plats för att ta in, bearbeta och verkligen ta till mig storyn.

Och helt ärligt så var det inte så illa med varken bildspråk eller karaktärer för vid flera tillfällen fick jag den där känslan av genomamerikansk miljö, och Ben Kingsley är alltid lika bra.

En varm rekommendation alltså! :o)

Nu skall jag sätta på Klassiska favoriter och kasta mig in i Divine Divinitys underbara värld, (och döda massa orcher)! :o)

----------------------------------------------------------

Nånsin fått fingret av en varulv?

Hahaha haha!

Fixade en bra avslutning på dan, även den i skräckens anda. För er andra som oxå gillar varulvar och liknande kan jag varmt rekommendera Cursed. En skönt humorisktisk tolkning på den gamla varulvsgrejen, i modern tappning naturligtvis men med en härlig touch av retro.
Soundtracket var väl det som luktade mest åttiotal, men det var ett bra soundtrack och ljudet var bra och genomarbetat genom hela filmen. Det var knappast nån film som jag kan tänka mig skulle kunna få några priser, men för de brillianta ljudeffekterna borde de ha en Oscar!

*roar*

Not up for discussion

2006-01-16T15:14:00.000+01:00

Ibland är det så att man måste såra någon annan för att rädda sig själv. Så är det bara, sånt är livet, helt enkelt...
Ibland måste man dessutom öppna sig och släppa någon inpå livet, för att själv komma nära. Risken för att bi sårad ökar, javisst gör den det, men om jag hade en krona för varje person som nån gång låtit bli att göra så av rädsla för att bli sårad... Wow! Det blir en stadig slant tror jag...
Grym låt bara, finns massor att diskutera kring den och ämnen som sanning, ärlighet och finess, men jag hinner tyvärr inte mer nu.
-------------------------------------------
Policy Of Truth

You had something to hide
Should have hidden it, shouldn't you
Now you're not satisfied
With what you're being put through

It's just time to pay the price
For not listening to advice
And deciding in your youth
On the policy of truth

Things could be so different now
It used to be so civilized
You will always wonder how
It could have been if you'd only lied

It's too late to change events
It's time to face the consequence
For delivering the proof
In the policy of truth

Never again is what you swore, the time

before
Never again is what you swore, the time

before

Now you're standing there tongue tied
You'd better learn your lesson well
Hide what you have to hide
And tell what you have to tell

You'll see your problems multiplied
If you continually decide
To faithfully pursue
The policy of truth

Never again is what you swore, the time

before

-Depeche Mode

Det var lite kallt ute...

2006-01-14T20:32:00.000+01:00

...men härligt friskt! :o)
Jag kom just in efter en liten promenad. Först var jag ner till centrum för att posta ett A-kassekort så jag får pengar, sen tittade jag in på hembageriet och köpte lite frallor. Vägen hem förlängde jag lite grand, men som sagt, friskheten til trots nöp det ganska rejält i örsnibbarna så hem var målet.

Intressant va?

Men vaffan, det är ju en dagbok...

Jo! Jag smet in i affären, (det närmaste man kan komma en lanthandel numera typ), och köpte lite nya lampor oxå för det gick naturligtvis sönder en förut.
Måste ju ha lampor hemma nu när jag skaffat webkamera. :-P

Så, jag har kokat mig en kopp thé, satt på Enigma's "Behind the scene" och sitter nu och väntar på, nåt... Vet inte vad, men det känns så, som om jag väntade nåt. Nåt...

Usch vad den här tomheten är tråkig... Inte för att jag klagar, det har verkligen sina fördelar att vara ensam, men alldeles för ofta är det bara trist...

Skall leta upp en text av David Urwitz och lägga hit sen...

Gomidda´! :o)
-------------------------------------------------- --------------------
Ojdå! Min blåa lördag lystes upp av en intressant blogger. :o) (Kolla hans bilder oxå.)
-------------------------------------------------- --------------------
Hittar inte David Urwitz texter, och orkar inte skriva av dem själv, så köp plattan "Det var väl inget mer med det" bara, eller gå in på www.davidurwitz.se och lyssna på låten "Allt jag sa".
Svinbra! En liten hyllning, (för en gångs skull), till den som är stark och tar steget som inte nödvändigtvis är det trevligaste, men absolut det rätta...

Förlåt!

Ordning vs Kaos

2006-01-12T06:22:00.000+01:00

Vän! I förödelsens stund

Vän! I förödelsens stund, när ditt inre av mörker betäckes,
När i ett avgrundsdjup minne och aning förgå,
Tanken famlar försagd bland skugggestalter och irrbloss,
Hjärtat ej sucka kan, ögat ej gråta förmår;
När från din nattomtöcknade själ eldvingarne falla,
Och du till intet, med skräck, känner dig sjunka på nytt,
Säg, vem räddar dig då?- Vem är den vänliga ängel,
Som åt ditt inre ger ordning och skönhet igen,
Bygger på nytt din störtade värld, uppreser det fallna
Altaret, tändande där flamman med prästerlig hand? --
Endast det mäktiga väsen, som först ur den eviga natten
Kysste serafen till liv, solarna väckte till dans.
Endast det heliga Ord, som ropte åt världarna:"Bliven!"
Och i vars levande kraft världarna röras ännu.
Därföre gläds, o vän, och sjung i bedrövelsens mörker:
Natten är dagens mor, Kaos är granne med Gud.

-Erik Johan Stagnelius (Lånad från www.stagnelius.se)

Bekännelse

2006-01-09T22:26:00.000+01:00

Passar inte till upprorsman
och tvangs ändå bli det.
Varför är inte mitt öde privat?
Varför rotar jag i det?
Eller, om jag nu måste slåss,
varför sker det med plåga?
Varför inte med klingande spel,
när sist jag tvingas våga?

Blod av mitt blod, ni som dömt mig hårt
och mig i skam förskjutit,
nog kände jag, då jag slungades ut,
att mot ett helt jag brutit,
kände en helig gemenskap
bakom de dömande orden,
visste med ångest: ni är jag -
och böjdes ner mot jorden.

Men där jag låg och trodde mig stum,
hörde jag mörkret kvida.
Själar ur samma kvalens rum
andades vid min sida.
Jag hörde mitt eget rop om hjälp
ur öde öknar stiga,
visste med ångest: jag är ni -
och kunde inte tiga.

Feg, feg, trefalt feg
måste jag ändå fäkta,
slås till jorden och resa mig upp
med alla nerver bräckta,
måste känna som brännjärn
de obönhörligas domar -
och lyda och lyda en svidande eld,
som fram ur mörkret blommar.

-Karin Boye

Lite tung, men ändå...

2006-01-05T23:56:00.000+01:00

Minnets slav

Du tog så mycket med dig, när du gick
mitt ljusa vemod, gnistan i min blick
mitt klara skratt, mitt fladdrande humör
och allt jag trodde på och stridde för

Nu åren gå. Jag lever som jag kan
I ångest mognade jag brått till man
men dig kan jag dock aldrig komma från
fast jag tänkt på dig i köld och hån

Jag sölar ner dig i min fantasi
jag slår ditt minne för att bli fri
med hur jag häljer dig i skymf och skam
din renhet genom smutsen strålar fram

Du skuggar mig, du värker i mitt bröst
jag går och bär på klangen i din röst
Vad skall jag göra för att komma loss
hur skall jag slita navelsträngen mellan oss?

Jag tigger ej att du skall bli mig när
att glömma, glömma endast jag begär
Jag vet att jag skall aldrig andas fritt
förrän jag blir ditt tunga minne kvitt.

-Erik Lindorm
-------------------------------------------------- ---------
Lättnad

Tack

Sååå vacker

2005-12-28T22:13:00.000+01:00

Så oskuldsfull och vacker är kärleken och åtrån...

Heather Nova - Paper Cup

Wishful thinking I might be yours
Drifting on every step
I'm always drawn to the dark horse
Sweet sweet nothing's said

And every dream is just a dream after all
And everything stands so still when you dance
Everything spins so fast
And the night's in a paper cup
When you want it to last

Wishful thinking you might be mine
Every shiver sends
One breath under the bridge of sighs
Bending where the river bends

And every dream is just a dream, after all

And everything stands so still when you dance
Everything spins so fast
And the night's in a paper cup
When you want it to last

Bara en tanke

2005-11-30T00:03:00.000+01:00

Ett avslut är också början på nåt nytt...

Med vind i håret

2005-11-29T03:20:00.000+01:00

Jag lämnar nu publiken, och denna gången inte bara för att sitta på scenkanten och spegla mig i andras glans. Inte heller lutar jag mig enfaldigt tillbaka i någon regissörs-stol och tror att det är jag som styr skådespelet.
Jag tar mig med stapplande steg till scenens mitt, intar min plats och räds inte längre ljusen.
Jag vill inte längre vara med i livets stora skådespel, jag vill vara stjärnan!

Låt kärleken segra! :o)

För fulla segel

Livet
som så länge varit skrämmande och stort
Jag
som så länge varit skälvande och liten
flutit med i förväntningarnas ström
fattar nu rodret
sätter segel
och tar befäl

Månne styr jag denna gång skutan i hamn
eller finner obrutet land

Jag styr inte vinden
det gör han
men med egen styrka smider jag lyckan
för egen hand

Jörgen Dahlsjö 2005-11-29

Bidar tiden...

2005-11-21T17:08:00.000+01:00

Allt rusar på som ett skenande lokomotiv men samtidigt känns livet lätt, spännande och roligt.
Det blir inget egenproducerat idag utan ett och annat vackert sagt av andra.

Lev väl! :o)
--------------------------------------------------
Karin Boye - Ja visst gör det ont

Ja visst gör det ont när knoppar brister.
Varför skulle annars våren tveka?
Varför skulle all vår längtan
bindas i det frusna bitterbleka?
Höljet var ju knoppen hela vintern.
Vad är det för nytt, som tär och spränger?
Ja visst gör det ont när knoppar brister,
ont för det som växer och det som stänger.

Ja nog är det svårt när droppar faller.
Skälvande av ängslan tungt de hänger,
klamrar sig vid kvisten, sväller, glider -
tyngden drar dem neråt, hur de klänger.
Svårt att var oviss, rädd och delad,
svårt att känna djupet dra och kalla,
ändå sitta kvar och bara darra -
svårt att vilja stanna och vilja falla.

Då, när det är värst och inget hjälper,
brister som i jubel trädets knoppar,
då, när ingen rädsla längre håller,
faller i ett glitter kvistens droppar,
glömmer att de skrämdes av det nya,
glömmer att de ängslades för färden -
känner en sekund sin största trygghet,
vilar i den tillit som skapar världen.
--------------------------------------------------
Marika Lagervall - Förälskad

Världen är fjärran och ytlig,
dagen är tråkig och lång.
Mitt leende inget kan rubba,
i hjärtat jag sjunger en sång.
Jag känner ej kylan omkring mig,
jag ser blott den gnistrande snön.
I en stadsbild av stressade människor,
jag ser blott en snöfläckig lönn.
Jag hör ej vad allt folket säger,
jag vet knappast ens vad jag gör.
Dina leende ögon är med mig,
och din röst är det enda jag hör.
--------------------------------------------------
Karin Boye - Mogen som en frukt

Mogen som en frukt ligger världen i min famn,
den har mognat i natt,
och skalet är den tunna blå hinnan som spänner sig
bubblerund,
och saften är det söta och doftande, rinnande, brinnande solljusflödet.

Och ut i det genomskinliga alltet springer jag som simmare,
dränkt i en mognads dop och född till en mognads makt.
Helgad till handling,
lätt som ett skratt
klyver jag ett gyllene honungshav, som begär mina hungriga händer.

Prins Hatt under jorden

2005-11-13T23:56:00.000+01:00

Det var en gång en kung som hade tre döttrar och alla var de vackra. Men allra vackrast var den minsta prinsessan. Hon hade också det godaste hjärtat.

En dag skulle kungen fara in till marknaden i staden. Han frågade prinsessorna vad de ville ha. De två äldsta räknade upp fina klänningar, halsband, sjalar, silver och guld. Men den yngsta prinsessan sa ingenting.
När kungen frågade henne, sa hon att hon inte behövde något.
- Jo, men önska dig någonting, sa kungen, som så gärna ville ge henne en present.
Då sa prinsessan:
- Jag har hört talas om de tre sjungande löven och dom vill jag ha, hellre än någonting annat i världen.

Kungen for till marknaden och köpte vackra klänningar och smycken och sjalar. Men några sjungande löv kunde han inte hitta någonstans. Han blev så ledsen och kände sig sorgsen när han red hem utan någon present till den minsta prinsessan.

På vägen hem hörde han plötsligt underbar musik. Han red närmare och såg en liten buske med tre gyllene löv som rörde sig i vinden och spelade. Han hade hittat de tre sjungande löven. Och kungen sträckte fram handen för att plocka dem.
- Låt bli mina löv! sa en röst.
- Vem är du? sa kungen. Jag kan köpa dina löv.
- Jag är prins Hatt under jorden. Du kan få mina löv på ett villkor. Det är att du i stället ger mig det första du möter, när du kommer hem till slottet.
- Ja, sa kungen, fast villkoret var underlligt, och så bröt han försiktigt av kvisten med de tre löven.

Hela vägen hem spelade löven och prinsessorna kunde höra det på långt håll. Den minsta prinsessan blev så glad att hon rusade ut, fastän det var både kallt och mörkt. Hon sprang emot kungen och rakt i hans famn.
Kungen blev alldeles förfärad. Hans egen lilla prinsessa var den första han mötte. Det var henne han måste ge bort.
Han blev förtvivlad men red tillbaka och lämnade henne vid den lilla busken. Och där satt hon och grät med de tre löven i handen.
Efter en stund öppnade sig marken och hon kom ner i en stor sal som gnistrade av guld och silver. Men där fanns inte en människa.

Prinsessan blev snart trött och la sig att vila. Då kom en man in och hälsade henne välkommen. Han sa att han var prins Hatt under jorden som älskade henne. Han var förtrollad och fick inte visa sig för någon människa. Han kunde bara komma till henne på natten och hon fick inte se honom. Men om hon ville vara honom trogen, skulle allt bli bra.

Ja, prinsessan stannade och efter en tid fick hon en son och nu hade hon sällskap om dagarna. Och snart fick hon en son till och sedan en liten flicka. Och prinsessan var lycklig med sina barn och med prins Hatt, fast hon aldrig hade sett hans ansikte.

En dag berättade prinsen att hennes pappa kungen skulle gifta om sig och om hon ville, fick hon åka hem och hälsa på.
- Men du måste lova att vara mig trogen occh inte berätta om mig för din familj, sa prins Hatt.
Ja, det lovade prinsessan och for med sina barn till bröllopet. Det blev en stor fest och prinsessan var så glad att få träffa hela sin familj igen. Men de var nyfikna och började ställa frågor. Hon var först tyst och sa ingenting. Men då frågade den nya drottningen om barnen var lika sin far.
- Ja, det vet jag inte, sa prinsessan och så berättade hon att hon aldrig hade sett honom.
- Men då skall du göra så här, sa drottninngen. Ta med det här ljuset hem. När din man har somnat på natten, ska du tända det och titta på honom.

När prinsessan kom hem till prins Hatt igen, gjorde hon som drottningen sagt. När prinsen somnat, tände hon ljuset och böjde sig över prinsens ansikte. Han var så vacker att hon inte kunde sluta att se på honom och vips föll en droppe från ljuset ner på hans ansikte.
Prinsen vaknade och med ens försvann allt i rummet. Där krälade paddor och ormar. De tre löven slutade att sjunga och prins Hatt själv blev blind.

Prinsessan grät förtvivlat och prinsen sa:
- Vad har du gjort? Och jag som älskade dig så! Nu får du välja - att gå tillbaka till din far eller att gå med mig, din blinde man.
Prinsessan grät och grät och sa att hon ville följa honom, sin man, så länge hon levde.

Hon tog honom i handen och så gick hon med honom och de tre barnen ut i den mörka skogen. De gick och gick och till slut frågade prinsen om hon inte såg något hus. Jo, nu såg hon ett stort hus med ett glänsande tak av koppar.
Det är min äldsta systers hus, sa prinsen. Gå in och hälsa från mig och be att hon tar hand om vår äldste son. Men hon får inte se mig. Prinsessan gjorde som han sa, fast det sved i hennes hjärta.

Så gick de vidare och i ett stort hus med glänsande silvertak bodde prinsens andra syster. Hon fick ta hand om den andre sonen.
De gick vidare och kom så till ett hus med ett glänsande tak av guld.
- Här bor min yngsta syster, sa prinsen. Här ska du lämna vår yngsta dotter. Men kom ihåg att inte heller hon får se mig.
När prinsessan lämnat sin lilla dotter, sved det så ont i hennes hjärta att hon föll ihop i systerns famn. Och systern följde med henne till prinsen och omfamnade sin bror.
- Kära, det här skulle du inte ha gjort, sa prinsen till prinsessan. I samma stund sänkte sig ett mörkt moln från himlen och prinsen försvann.

Prinsessan och systern grät och prinsessan sa att hon måste leta efter prins Hatt i hela världen. Systern blundade en stund.
- Gör så här, sa hon sedan. Ta den här penningpungen och gå härifrån rätt mot solen. Du kommer då att finna den trollkärring, som förhäxat prins Hatt och som nu tänker gifta sig med honom.

Prinsessan gick i väg och kom till sist fram till ett vackert slott. Där bodde mycket riktigt en trollkärring och hennes styvdotter och prinsessan bad att få stanna över natten.
- Du får bo i gåshuset, sa trollkärringen.
Prinsessan tog fram sin penningpung, köpte mat och gjorde en stor festmåltid. Sedan bjöd hon in trollkärringen och hennes dotter. De åt och undrade var hon fått all den goda maten ifrån. När trollkärringen fick se den vackra penningpungen, ville hon köpa den.
- Du kan få den, om jag får sova i samma rum som din man i natt, sa prinsessan.
- Det kan du få, sa trollkärringen.

På kvällen sa hon till sin dotter att ge prinsen en stark dryck, så att han skulle sova hårt. Men dottern tyckte om prinsessan. Så hon gav tecken till prinsen att han inte skulle dricka. Han låtsades bara sova, när trollkärringen förde in prinsessan i hans rum. Prinsessan omfamnade sin prins och grät och sa hur mycket hon älskade honom.
- Käraste, sa han och vaknade upp som ur en ond dröm.
- Vi måste lura trollkärringen och ge oss iväg. Det enda sättet att bli av med troll är att koka dem i skållhett vatten.

Nästa dag började trollkärringen ordna bröllopsfesten för sig och prins Hatt. Hon tog fram sin stora jättegryta och började koka vatten till kalaset.
- Koka grytan tills den är blå i botten. Då blir det bra, sa prinsessan.

Trollkärringen klättrade upp och lutade sig över grytan för att se om den blivit blå. Då sprang dottern och prinsessan fram och knuffade ner henne i grytan och så fanns hon inte mer.

Prins Hatt och prinsessan tog adjö av styvdottern, som också varit förtrollad, och de gick därifrån genom många gröna skogar och ängar. Till sist kom de fram till ett vackert slott som glimmade i solen. Där spelade de tre löven och där var deras tre barn. De tre sjungande löven spelade så vackert att de inte kunde känna sig ledsna någon enda dag mer.

En makalös familj Fre 11 nov 05 09:32

2005-11-13T23:54:00.000+01:00

The Kelly Family.

Helt otroligt att så få hört talas om dem för de har gjort så enormt mycket bra musik.

Kelly Family - Nanana

In this grey grey world where nobody sings
I saw the face of a human doll
Her eyes were glass and her hair was gold
From her sweet soft lips you could hear that song go

Chorus:
Nanana nana nanana nana nanana nana nana nana 2x

In a place where hell is around the corner
I touched her hand it was baby sweet
She kissed me there I could feel the song going down my throat
She was singing to me

Chorus

My daddy said if you wanna live you'd better not touched it's not a toy
The truth is boy I'm a bloody fool I left the one that I loved behind singing

Chorus

Tell me what it is that brings me back to you
Tell me what it is I can't stop loving you 2x

So take me back to the land of yours where the black swan loves the one I lost
My generation sings with the radio on
The melody of the human doll

Chorus